Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för både psykiska besvär och så kallade psykiatriska tillstånd. Gemensamt för båda är att de påverkar hur vi fungerar i vardagen, till exempel på jobbet, i skolan eller med vänner.

Bild av ett paraply som visar delarna som ingår i den psykiska hälsan och ohälsan.

Vad ingår i begreppet psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa används ofta för både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykisk ohälsa orsakar lidande för den som drabbas och ofta även för familjemedlemmar och andra närstående personer. Besvären och tillstånden kan göra det svårt att fungera som vanligt, till exempel att umgås med andra människor, arbeta eller gå i skolan. Psykiska besvär brukar räknas som mindre allvarliga än psykiatriska tillstånd.

Olika människor påverkas på olika sätt av psykisk ohälsa. Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa kan också förekomma samtidigt, så ingen är enbart sjuk eller frisk.

Psykiska besvär

Psykiska besvär är vanligt, och alla kan under perioder vara stressade eller oroliga, känna ångest eller ha svårt att sova eller koncentrera sig. Ofta är det normala reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara milda eller svåra och de kan gå över fort eller vara länge. Ibland kan psykiska besvär också ge kroppsliga symtom, exempelvis huvudvärk, magont, ryggvärk eller yrsel.

Besvären kan göra det svårt att klara av viktiga saker i vardagen – arbeta, studera, ägna sig åt en hobby eller ta hand om sig själv och andra. Oftast går besvären över av sig själva, men om de blir svåra eller långvariga kan man behöva hjälp från vården. I vissa fall kan de utvecklas till psykiatriska tillstånd, och då behöver man också hjälp.

Psykiatriska tillstånd

Till psykiatriska tillstånd räknas psykiska sjukdomar eller diagnoser, till exempel depression, ätstörning och alkoholberoende. Hit hör även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd och autism. Den som har ett psykiatriskt tillstånd behöver hjälp av sjukvården för att få diagnos och behandling. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en psykiatrisk diagnos ska kunna ställas, t.ex. att personen haft ett visst antal symtom under en viss tidsperiod eller att det orsakar ett visst lidande.

Självmord

Självmord, eller suicid, är att avsiktligt ta sitt eget liv. De flesta som tar sitt liv har en depression eller någon annan form av psykisk ohälsa, men ofta är det flera olika saker som gör att en människa begår självmord. Mycket tyder på att det inte alltid finns en tydlig avsikt och medvetenhet bakom alla självmord, utan att det snarare handlar om att personen vill fly från en svår smärta och ser ingen annan väg ur en mycket ångestfylld situation.

Det är skrämmande när någon säger att hen tänker ta livet av sig. Men de flesta med allvarliga självmordstankar tar sig igenom den krisen, oftast med stöd och hjälp från familj, vänner och sjukvården. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv.

Om du har självmordstankar

Mår du så dåligt att du tänker att livet inte är värt att leva? Har du tankar eller planer på att ta ditt liv? Då ska du inte hålla det för dig själv. Du behöver prata med någon som du har förtroende för, söka vård eller kontakta en stödjour. Det är vanligt med självmordstankar och det finns bra hjälp att få.

Till dig som har självmordstankar (1177.se)

Läs mer om psykisk ohälsa

Uppdaterat: 2022-01-03

Relaterade artiklar

Vad är psykisk hälsa?

Psykisk hälsa är ett begrepp som innehåller många olika delar, men kortfattat handlar det om hur vi mår och trivs med livet och om vår förmåga att klara av livets upp- och nedgångar. Psykisk hälsa används som ett paraplybegrepp och inkluderar både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.

Om du mår dåligt

Alla mår dåligt ibland. Det är en naturlig del av livet. Oftast går den känslan över men ibland kan du behöva stöd eller hjälp för att må bättre. Här kan du läsa om vad du själv kan göra och vart du kan vända dig när du behöver hjälp.

Stress och stresshantering

Stress är en del av vardagen och något som alla känner då och då. Stress kan ge kroppen extra kraft och energi i krävande situationer men kan också få dig att må dåligt. Ofta går stressen över av sig själv när du varvar ner och vilar. Men stressen kan vara skadlig om den pågår länge, utan att du kan återhämta dig.

Ångest

Ångest är kroppens sätt att reagera på upplevda faror. Det kan vara väldigt obehagligt, men det är inte farligt i sig och går nästan alltid över. Om du besväras av återkommande ångest kan du hitta sätt att hantera den. Du kan också söka hjälp om du har kraftig ångest eller får svårt att klara av vardagen.

Nedstämdhet

Att känna sig nedstämd är en naturlig del av livet. Känslan går nästan alltid över av sig själv, men det finns saker du kan göra för att försöka må bättre. Om nedstämdheten blir långvarig kan du behöva söka hjälp.

Depression

Om du är nedstämd under en lång tid och om du exempelvis inte ens har lust att göra saker som du annars gillar, så kan det röra sig om en depression. Då kan du behöva stöd eller behandling för att kunna må bättre. Här kan du läsa mer om depression.