Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för både psykiska besvär och så kallade psykiatriska tillstånd. Gemensamt för båda är att de påverkar hur vi fungerar i vardagen, till exempel på jobbet, i skolan eller med vänner.

Bild av ett paraply som visar delarna som ingår i den psykiska hälsan och ohälsan.

Vad ingår i begreppet psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa används ofta för både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykisk ohälsa orsakar lidande för den som drabbas och ofta även för familjemedlemmar och andra närstående personer. Besvären och tillstånden kan göra det svårt att fungera som vanligt, till exempel att umgås med andra människor, arbeta eller gå i skolan. Psykiska besvär brukar räknas som mindre allvarliga än psykiatriska tillstånd.

Olika människor påverkas på olika sätt av psykisk ohälsa. Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa kan också förekomma samtidigt, så ingen är enbart sjuk eller frisk.

Psykiska besvär

Psykiska besvär är vanligt, och alla kan under perioder vara stressade eller oroliga, känna ångest eller ha svårt att sova eller koncentrera sig. Ofta är det normala reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara milda eller svåra och de kan gå över fort eller vara länge. Ibland kan psykiska besvär också ge kroppsliga symtom, exempelvis huvudvärk, magont, ryggvärk eller yrsel.

Besvären kan göra det svårt att klara av viktiga saker i vardagen – arbeta, studera, ägna sig åt en hobby eller ta hand om sig själv och andra. Oftast går besvären över av sig själva, men om de blir svåra eller långvariga kan man behöva hjälp från vården. I vissa fall kan de utvecklas till psykiatriska tillstånd, och då behöver man också hjälp.

Psykiatriska tillstånd

Till psykiatriska tillstånd räknas psykiska sjukdomar eller diagnoser, till exempel depression, ätstörning och alkoholberoende. Hit hör även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd och autism. Den som har ett psykiatriskt tillstånd behöver hjälp av sjukvården för att få diagnos och behandling. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en psykiatrisk diagnos ska kunna ställas, t.ex. att personen haft ett visst antal symtom under en viss tidsperiod eller att det orsakar ett visst lidande.

Självmord

Självmord, eller suicid, är att avsiktligt ta sitt eget liv. De flesta som tar sitt liv har en depression eller någon annan form av psykisk ohälsa, men ofta är det flera olika saker som gör att en människa begår självmord. Mycket tyder på att det inte alltid finns en tydlig avsikt och medvetenhet bakom alla självmord, utan att det snarare handlar om att personen vill fly från en svår smärta och ser ingen annan väg ur en mycket ångestfylld situation.

Det är skrämmande när någon säger att hen tänker ta livet av sig. Men de flesta med allvarliga självmordstankar tar sig igenom den krisen, oftast med stöd och hjälp från familj, vänner och sjukvården. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv.

Om du har självmordstankar

Mår du så dåligt att du tänker att livet inte är värt att leva? Har du tankar eller planer på att ta ditt liv? Då ska du inte hålla det för dig själv. Du behöver prata med någon som du har förtroende för, söka vård eller kontakta en stödjour. Det är vanligt med självmordstankar och det finns bra hjälp att få.

Till dig som har självmordstankar (1177.se)