Psykisk hälsa handlar om livet

Digitala medier och tjänster har på ganska kort tid blivit en viktig och integrerad del av våra liv. På många sätt har det hjälpt till att underlätta vardagen för människor. Digitala medier ger ökade möjligheter till kommunikation via olika plattformar, men även till underhållning eller tidsfördriv. Det här kan ge både positiva och negativa effekter på vår psykiska hälsa.

Hur påverkas vår psykiska hälsa av digitala medier?

Exakt hur digitala medier och skärmtid påverkar vår psykiska hälsa vet vi ännu inte. Forskningen som gjorts hittills visar att digitala medier kan ha olika påverkan beroende på vem du är, hur du använder dem, hur mycket du använder dem och hur livet ser ut i övrigt.

Digitala medier, såsom sociala medier och datorspel, kan även påverka vår psykiska hälsa på flera olika sätt, en del positiva och andra negativa. Det är oftast via olika digitala medier som vi i dag har kontakt med våra vänner, skapar nya kontakter eller tar del av information och underhållning såsom filmklipp och spel, vilket oftast har en positiv inverkan. Men många känner också igen sig i att ibland fastna i scrollandet eller spela datorspel längre än vad man tänkt sig. Så är det för både unga och vuxna. Förklaringen ligger delvis i hur digitala medier är skapade.

Om vi jämför med hur en tv fungerar så är innehållet samma för alla som tittar på en viss kanal vid en viss tid, medan sociala medier och datorspel är utformade för att innehållet ska vara särskilt engagerande för just dig hela tiden. Det gör att det både blir svårare att slita dig och att innehållet kan påverka dig ännu mer. Användandet kan då gå ut över andra aktiviteter som får oss att må bra. Sättet sociala medier får oss att jämföra oss med andra kan även påverka våra tankar om oss själva, och i förlängningen vår psykiska hälsa.

Det finns både direkta effekter och indirekta effekter av att använda digitala medier.

Direkta effekter

Det innebär att innehållet man interagerar med påverkar våra tankar eller känslor. Det kan vara att bli utsatt för mobbning, att se bilder på orealistiska skönhetsideal, jämföra oss med andra och känna sig otillräcklig. Då har innehållet en direkt negativ påverkan som kan förstärka en negativ självbild. Innehållet på sociala medier eller i spel kan också påverka oss positivt om vi exempelvis får kontakt med nya vänner, får stöd eller råd som är hjälpsamma, eller som distraktion i svåra tider.  

Indirekta effekter

Det innebär att tiden man ägnar åt digitala medier sker på bekostnad av andra saker man kunde ha gjort istället. Om tiden med digitala medier går ut över skyddsfaktorer såsom sömn, motion eller kommer emellan i relationer blir det en indirekt negativ påverkan på vår psykiska hälsa. Om vi använder tiden till digitala medier istället för saker som påverkar vår hälsa negativt, så kan det ha en indirekt positiv påverkan på vår psykiska hälsa.

Varför fastnar vi så lätt i digitala medier?

Många digitala medier är designade för att uppmuntra ett ökat användande. Det kan handla om att de har inbyggda mekanismer som triggar vår uppmärksamhet, nyfikenhet eller sug efter belöningar. Genom att lära oss mer om hur digitala medier fungerar och hur de påverkar oss, kan vi lättare ta makten över vårt användande och göra hälsosamma val.

Övertygande teknologi gör det lättare att fastna 

Många upplever att de ägnar mer tid än de själva skulle vilja åt sina digitala medier. Det är oftast inte bank-, väder- eller kartapparna vi känner oss missnöjda över att använda, utan snarare sociala medier och spel. Det som är gemensamt för sådana appar som vi lätt fastnar i är att de bygger på designprinciper som kallas för ”övertygande teknologi” (på engelska persuasive technology). Det innebär att tjänsterna använder sig av kunskap från fält såsom psykologi, beteendedesign och hjärnforskning för att öka chanserna att styra ett visst beteende.

Triggar ofta våra känslostyrda beteenden

De digitala tjänsterna vill öka chanserna att styra vår uppmärksamhet, tid och våra beteenden. Det gör de genom att ta hänsyn till hur hjärnans evolutionära utveckling gör oss särskilt sårbara för exempelvis innehåll som triggar vår nyfikenhet, våra rädslor och sug efter belöningar. De områden i hjärnan som svarar på dessa triggers är till stor del känslostyrda och kan därför vara svåra att styra över. Det är därför vi ibland upplever att vi har svårt att kontrollera vårt användande av vissa digitala appar. När vi är mitt i scrollandet har flödet ofta triggat både vår nyfikenhet om vad som kommer med nästa svep med fingret och vår rädsla för att missa något spännande. Då kan det vara svårt att sluta när vi kanske vill eller behöver.

Belöningar kan göra det svårare att sluta

Vi kan känna likadant om vi befinner oss i ett spel som konstant skapar lagom nivå av utmaning, vilket skapar en känsla av kontroll och självbestämmande. Det gör oss motiverade att fortsätta. Vi får också belöningar för att fortsätta. Till exempel gör ranking, poäng och streaks det svårare att avsluta. Vi kan till exempel få dubbla pop-up-frågor om vi verkligen vill avsluta, och förlora poängen vi annars fått om vi bara betalade för ett extra liv. Med andra ord finns det inbyggda mekanismer som är designade för att uppmuntra ett ökat användande. De här mekanismerna är svåra för de allra flesta att värja sig mot, men vissa har ytterligare sårbarheter som gör att det kan vara extra svårt att stå emot. Detta kan leda till ett beroendemässigt användande av digitala medier. Att känna till hur digitala medier funkar och hur de påverkar oss gör det lättare att ta makten över vårt användande och göra hälsosamma val.

Läs mer

Tips för att hitta hållbara skärmvanor