Här hittar du allt innehåll om psykisk hälsa
Psykisk hälsa handlar om livet
Psykisk hälsa handlar om hur du mår och trivs i vardagen och om din förmåga att hantera livets upp- och nedgångar. Här kan du lära dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.
Det finns många olika typer av stöd att få om du mår dåligt.
Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa handlar om hur vi mår och trivs med livet, och om vår förmåga att klara livets upp- och nedgångar. Se filmen och lär dig mer om vad psykisk hälsa är och vad som påverkar den.
En film som beskriver begreppet psykisk hälsa.
Den psykiska hälsan är grunden för vårt välbefinnande, hur vi mår och fungerar i vardagen. Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop och påverkar varandra, så problem med den fysiska hälsan påverkar ofta det psykiska måendet och tvärtom. I begreppet psykisk hälsa ingår både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
En god psykisk hälsa hjälper oss att klara av livets olika utmaningar. Det är också en tillgång för samhället om människor mår psykiskt bra, med exempelvis mindre kostnader för sjukskrivningar.
Psykisk hälsa används ofta som ett paraplybegrepp där psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd ingår. Figuren nedan visar vilka olika delar som ingår när vi pratar om psykisk hälsa, alltså vad som finns i paraplybegreppet.
WHOs definition av psykisk hälsa
Testa dig själv
Sant eller falsk om normer?
12 tips för att stärka din psykiska hälsa
Det finns flera saker du kan göra för att må bättre och stärka din psykiska hälsa. Om du tar hand om din psykiska hälsa även när du mår bra kan du stärka din motståndskraft och förbereda dig på perioder när livet är jobbigare. De kan också få dig att må lite bättre när du mår dåligt. Här har vi samlat 12 tips.
Foto: Maja Brand
Tips för att må bättre
För att må bra är det viktigt att göra saker som du tycker om, som gör dig glad och som ger dig en bra känsla. Vad som funkar just för dig kanske inte funkar lika bra för någon annan. Försök att hitta något som passar dig just nu. Och tänk på att förändring kan ta tid.
Prata med någon om hur du mår
Försök att prata med någon om hur du mår. Att sätta ord på känslorna kan hjälpa dig att förstå dig själv och förklara för andra, och ofta känns det bättre efteråt.
Försök acceptera att livet går upp och ner
Alla mår dåligt ibland, det är en naturlig del av livet. Oftast mår man bättre efter ett tag. Men det är också viktigt att veta när man kan behöva söka hjälp.
Rör på dig regelbundet
Att vara fysiskt aktiv regelbundet utifrån sin förmåga är bra för hälsan, även den psykiska hälsan. Ofta räcker det att du kommer ut en stund och rör på dig regelbundet för att det ska göra nytta.
Stressa lagom
Stress är en naturlig reaktion när vi stöter på utmaningar i vardagen. Att vara stressad ibland är inte farligt, men långvarig stress kan däremot vara det. Det är viktigt att få tid och möjlighet att återhämta sig, så att man orkar i längden.
Prioritera sömn och återhämtning
Under sömnen får hjärnan och kroppen tid att återhämta sig och bearbeta intryck. Att sova tillräckligt ökar motståndskraften mot både fysiska och psykiska påfrestningar.
Var snäll mot dig själv
Träna på att se och lyssna på dig själv och dina behov. Det kan gynna både dig själv, dina relationer och din omgivning.
Hitta hållbara skärmvanor
Att använda dator, TV, mobil och surfplatta är en viktig del av mångas vardag. Att tänka till kring ditt användande och hitta hållbara skärmvanor kan göra att du mår bättre.
Skapa rutiner som får dig att må bra
Rutiner kan hjälpa dig hitta balans i vardagen och få tiden att räcka till. Det är också bra att planera och göra plats för det som stärker din psykiska hälsa.
Utveckla dig själv och din självkänsla
Du kan stärka din psykiska hälsa genom att göra saker som förbättrar din självkänsla och ditt självförtroende. Om man tror på sig själv och sin potential mår man ofta bättre.
Umgås med människor som får dig att må bra
Det är bra att få energi och stöd från sina sociala relationer. Att känna sig trygg och kunna vara sig själv är viktigt för den psykiska hälsan.
Ta vara på din fritid
Det är viktigt att trivas med sin fritid och att göra det som man tycker är roligt. Natur, kultur, föreningsliv, specialintressen eller sociala relationer. Vad ger dig energi på fritiden?
Ge av din tid och ditt engagemang
Att hjälpa andra och engagera sig i frågor du brinner för kan ge en känsla av gemenskap och mening. Det finns många sätt att ge av sin tid och visa omtanke.
Veckans fråga
Vet du hur du kan hjälpa en vän som mår dåligt?
Att stötta någon som mår dåligt
Vad kan du göra för att hjälpa andra att må bättre? Du behöver inte vara expert på psykisk hälsa för att kunna stötta någon som mår dåligt.
Foto: Maja Brand
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa
Att vara aktiv och röra på sig har en mängd positiva effekter, både fysiskt och psykiskt. I den här filmen berättar fyra experter mer om sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa.
Fyra experter pratar om hur fysisk aktivitet och psykisk hälsa hänger ihop.
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Den psykiska hälsan påverkas av vad man gör, hur man lever och vad man är med om, och den förändras under livet. I den här filmen får du veta mer om de olika faktorer som kan påverka hur vi mår psykiskt, men även vad du kan göra för att stärka din psykiska hälsa och motståndskraft vilket kan göra att du bättre klarar av olika utmaningar i livet.
Sara Fritzell beskriver vad som påverkar vår psykiska hälsa och hur vi kan stärka vår motståndskraft.
Hur mår vi i Sverige?
De allra flesta i Sverige säger att de mår bra psykiskt, men samtidigt är det många som upplever olika typer av psykiska besvär. I den här filmen får du veta mer om några av resultaten från den nationella folkhälsoenkäten som har koppling till psykisk hälsa.
Animerad film med statistik om hur vi mår i Sverige och hur vanligt det är med olika psykiska besvär.
Hur normer kan påverka vår psykiska hälsa
Normer är oskrivna regler eller föreställningar om hur man ska se ut, uttrycka sig och bete sig tillsammans med andra människor. Föreställningar om vem man ska vara. Normer för med sig förväntningar och antaganden som påverkar oss i vår vardag. De är ofta så självklara att de inte märks förrän man bryter mot dem. Den som inte kan eller vill leva upp till sådana förväntningar kan drabbas av konsekvenser som kan leda till psykisk ohälsa.
Normer är viktiga för att ett samhälle ska kunna fungera och för att vi ska kunna leva tillsammans, men det kan också skapa problem om man inte kan eller vill leva upp till dessa förväntningar. Att normer kan skapa trygghet, kontroll, rutiner och igenkänning kan både vara bra och dåligt. Det är därför viktigt att skilja mellan normer som förenar, underlättar och skyddar – och normer som ger makt, begränsar, utesluter och skapar utsatthet.
Det finns normer på alla nivåer i samhället. Vissa är universella och ser likadana ut i många länder, medan andra är mer nationella, regionala eller till och med lokala. Normer skapas också i olika sammanhang och kontexter.
Vi förhåller oss till flera olika normer
Vi är alla individer med många sidor och egenskaper och vi behöver förhålla oss till många olika normer och olika sammanhang. Vi har alla till exempel en ålder, en sexuell identitet, en etnicitet och en funktionsförmåga. Alla påverkas av normer, vi kan i många fall anpassa oss och passa in i olika sammanhang, men ibland måste man gå emot det som förväntas för att kunna vara sig själv eller för att stå för sina åsikter.
Det finns många normer som gäller den fysiska och psykiska hälsan – förväntningar på att alla mår bra och att sociala relationer fungerar smidigt. Variationer i vår psykiska hälsa kan till exempel betraktas som obekväma, något man inte ska prata om eller något som man själv orsakat. Ändå upplever de flesta psykisk ohälsa någon gång i livet. Den här sortens normer gör att många inte vågar prata om sin psykiska hälsa eftersom de är rädda för att ses som annorlunda, bli ifrågasatta eller få ett dåligt bemötande.
Den som avviker kan drabbas direkt eller indirekt
Det kan vara obekvämt, jobbigt och ibland till och med farligt att utmana normer. Att utmana normer kan få konsekvenser, men det kan handla om båda positiva och negativa konsekvenser, på både på kort och lång sikt. Att inte passa in, att bli ifrågasatt eller att alltid behöva försvara rätten att vara sig själv kan leda till stress, oro, rädsla och social utsatthet. Det påverkar i förlängningen också den psykiska hälsan. Den som avviker från en eller flera normer riskerar dessutom att drabbas av kränkningar, utanförskap, trakasserier eller diskriminering. Om man är normbrytare på flera olika sätt kan detta skapa en större utsatthet, olika förhållanden kan påverka varandra och göra att man måste förhålla sig till fler risker och utmaningar.
Normer handlar om makt och position
Det kan finnas fördelar med att följa de normer som finns och det kan förbättra ens förutsättningar, position och makt. Den enes frihet och tolkningsföreträde kan dock bli den andres begränsning och utsatthet. Vem får bättre möjligheter, förutsättningar och fördelar? Vem behöver inte förklara eller försvara sin identitet, sin situation eller sina val? Alla vet inte att de särbehandlar, kränker eller diskriminerar andra människor, det kan ibland ske omedvetet. En utmaning med att vilja förändra normsystem, och göra förutsättningarna mer jämlika för alla, kan vara att någon eller några kanske måste ändra på sina principer, släppa lite på sina privilegier och inte ges vissa fördelar.
Att känna oro för att bli utsatt
Även om man själv inte utsätts kan det vara stressande att se hur andra i samma situation drabbas på olika sätt och an kan också påverkas av tidigare dåliga erfarenheter som man bär med sig. Det kan leda till att man ibland förväntar sig att själv bli dåligt bemött eller utsatt. Utsattheten är inte alltid tydlig. Det kan handla om upprepade ifrågasättanden. Ibland märks det i blickar, gliringar, nedvärderande humor och attityder hos dem runt omkring oss. Det kan skapa en ihållande oro och stress, en vaksamhet och en otrygghet. Det är olika delar av något som brukar kallas minoritetsstress.
Stigmatisering kan leda till psykisk ohälsa
En grupp som bryter mot normen riskerar att stigmatiseras. Det innebär att gruppen pekas ut och förknippas med något negativt, att man antar saker om de personer som hör till gruppen. Att tillhöra en stigmatiserad grupp kan vara stressande, eftersom man måste hantera omgivningens fördomar och negativa attityder men också sitt eget självstigma. Det kan i sin tur öka risken för psykisk ohälsa.
Alla kan medverka till förändring
För en enskild person är det svårt att snabbt ändra normer som många andra är med och skapar, men alla kan bidra till förändring på sikt
- Rannsaka dig själv och se vilka normer som du har med dig och som medvetet eller omedvetet påverkar vad du tänker och gör.
- Säg ifrån, uppmärksamma och diskutera när du märker att normer begränsar dig själv eller någon annan.
- Fundera på om du kan göra något för att fler ska kunna må bra och vara sig själva. Hur kan du bidra till inkludering och öppenhet? Hur kan du förändra dina förväntningar och eventuella fördomar?
Tänk på att det är vi människor som skapar normerna, och att vi också kan ifrågasätta och förändra dem.
Läs mer
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa
Att vara aktiv och röra på sig har en mängd positiva effekter, både fysiskt och psykiskt. I den här filmen berättar fyra experter mer om sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa.
Fyra experter pratar om hur fysisk aktivitet och psykisk hälsa hänger ihop.
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Den psykiska hälsan påverkas av vad man gör, hur man lever och vad man är med om, och den förändras under livet. I den här filmen får du veta mer om de olika faktorer som kan påverka hur vi mår psykiskt, men även vad du kan göra för att stärka din psykiska hälsa och motståndskraft vilket kan göra att du bättre klarar av olika utmaningar i livet.
Sara Fritzell beskriver vad som påverkar vår psykiska hälsa och hur vi kan stärka vår motståndskraft.
Hur mår vi i Sverige?
De allra flesta i Sverige säger att de mår bra psykiskt, men samtidigt är det många som upplever olika typer av psykiska besvär. I den här filmen får du veta mer om några av resultaten från den nationella folkhälsoenkäten som har koppling till psykisk hälsa.
Animerad film med statistik om hur vi mår i Sverige och hur vanligt det är med olika psykiska besvär.
Hur normer kan påverka vår psykiska hälsa
Normer är oskrivna regler eller föreställningar om hur man ska se ut, uttrycka sig och bete sig tillsammans med andra människor. Föreställningar om vem man ska vara. Normer för med sig förväntningar och antaganden som påverkar oss i vår vardag. De är ofta så självklara att de inte märks förrän man bryter mot dem. Den som inte kan eller vill leva upp till sådana förväntningar kan drabbas av konsekvenser som kan leda till psykisk ohälsa.
Normer är viktiga för att ett samhälle ska kunna fungera och för att vi ska kunna leva tillsammans, men det kan också skapa problem om man inte kan eller vill leva upp till dessa förväntningar. Att normer kan skapa trygghet, kontroll, rutiner och igenkänning kan både vara bra och dåligt. Det är därför viktigt att skilja mellan normer som förenar, underlättar och skyddar – och normer som ger makt, begränsar, utesluter och skapar utsatthet.
Det finns normer på alla nivåer i samhället. Vissa är universella och ser likadana ut i många länder, medan andra är mer nationella, regionala eller till och med lokala. Normer skapas också i olika sammanhang och kontexter.
Vi förhåller oss till flera olika normer
Vi är alla individer med många sidor och egenskaper och vi behöver förhålla oss till många olika normer och olika sammanhang. Vi har alla till exempel en ålder, en sexuell identitet, en etnicitet och en funktionsförmåga. Alla påverkas av normer, vi kan i många fall anpassa oss och passa in i olika sammanhang, men ibland måste man gå emot det som förväntas för att kunna vara sig själv eller för att stå för sina åsikter.
Det finns många normer som gäller den fysiska och psykiska hälsan – förväntningar på att alla mår bra och att sociala relationer fungerar smidigt. Variationer i vår psykiska hälsa kan till exempel betraktas som obekväma, något man inte ska prata om eller något som man själv orsakat. Ändå upplever de flesta psykisk ohälsa någon gång i livet. Den här sortens normer gör att många inte vågar prata om sin psykiska hälsa eftersom de är rädda för att ses som annorlunda, bli ifrågasatta eller få ett dåligt bemötande.
Den som avviker kan drabbas direkt eller indirekt
Det kan vara obekvämt, jobbigt och ibland till och med farligt att utmana normer. Att utmana normer kan få konsekvenser, men det kan handla om båda positiva och negativa konsekvenser, på både på kort och lång sikt. Att inte passa in, att bli ifrågasatt eller att alltid behöva försvara rätten att vara sig själv kan leda till stress, oro, rädsla och social utsatthet. Det påverkar i förlängningen också den psykiska hälsan. Den som avviker från en eller flera normer riskerar dessutom att drabbas av kränkningar, utanförskap, trakasserier eller diskriminering. Om man är normbrytare på flera olika sätt kan detta skapa en större utsatthet, olika förhållanden kan påverka varandra och göra att man måste förhålla sig till fler risker och utmaningar.
Normer handlar om makt och position
Det kan finnas fördelar med att följa de normer som finns och det kan förbättra ens förutsättningar, position och makt. Den enes frihet och tolkningsföreträde kan dock bli den andres begränsning och utsatthet. Vem får bättre möjligheter, förutsättningar och fördelar? Vem behöver inte förklara eller försvara sin identitet, sin situation eller sina val? Alla vet inte att de särbehandlar, kränker eller diskriminerar andra människor, det kan ibland ske omedvetet. En utmaning med att vilja förändra normsystem, och göra förutsättningarna mer jämlika för alla, kan vara att någon eller några kanske måste ändra på sina principer, släppa lite på sina privilegier och inte ges vissa fördelar.
Att känna oro för att bli utsatt
Även om man själv inte utsätts kan det vara stressande att se hur andra i samma situation drabbas på olika sätt och an kan också påverkas av tidigare dåliga erfarenheter som man bär med sig. Det kan leda till att man ibland förväntar sig att själv bli dåligt bemött eller utsatt. Utsattheten är inte alltid tydlig. Det kan handla om upprepade ifrågasättanden. Ibland märks det i blickar, gliringar, nedvärderande humor och attityder hos dem runt omkring oss. Det kan skapa en ihållande oro och stress, en vaksamhet och en otrygghet. Det är olika delar av något som brukar kallas minoritetsstress.
Stigmatisering kan leda till psykisk ohälsa
En grupp som bryter mot normen riskerar att stigmatiseras. Det innebär att gruppen pekas ut och förknippas med något negativt, att man antar saker om de personer som hör till gruppen. Att tillhöra en stigmatiserad grupp kan vara stressande, eftersom man måste hantera omgivningens fördomar och negativa attityder men också sitt eget självstigma. Det kan i sin tur öka risken för psykisk ohälsa.
Alla kan medverka till förändring
För en enskild person är det svårt att snabbt ändra normer som många andra är med och skapar, men alla kan bidra till förändring på sikt
- Rannsaka dig själv och se vilka normer som du har med dig och som medvetet eller omedvetet påverkar vad du tänker och gör.
- Säg ifrån, uppmärksamma och diskutera när du märker att normer begränsar dig själv eller någon annan.
- Fundera på om du kan göra något för att fler ska kunna må bra och vara sig själva. Hur kan du bidra till inkludering och öppenhet? Hur kan du förändra dina förväntningar och eventuella fördomar?
Tänk på att det är vi människor som skapar normerna, och att vi också kan ifrågasätta och förändra dem.