Psykisk hälsa handlar om livet
Psykisk hälsa handlar om hur du mår och trivs i vardagen och om din förmåga att hantera livets upp- och nedgångar. Här kan du lära dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.


En av tre tycker att det är svårt att sätta ord på känslor
Många tycker att det kan vara svårt att sätta ord på känslor. I en enkätundersökning som Folkhälsomyndigheten låtit göra svarade en av tre personer att de upplever att det är ganska eller mycket svårt att sätta ord på känslor. Fler män än kvinnor svarade att de tycker det är svårt.
Att berätta kan vara ett första steg mot att må bättre
Att kunna berätta om sina känslor gör det lättare att bygga nära relationer och lösa konflikter, men också att bli sedd och förstådd. Det är ofta ett första steg mot att själv må bättre. Det kan vara skönt att någon lyssnar på en även om det inte förändrar en situation som är svår.
Att förstå sina känslor är inte helt enkelt. Kanske blir du förbannad på en kompis utan att veta varför. Kanske bär du på en rädsla som du inte vet var den kommer ifrån. Ibland kan ledsenhet dyka upp som ilska. Känslan blir begriplig först när man tar det lugnt och funderar på hur det känns inuti och varför man reagerar som man gör. Andra gånger får man acceptera att känslan finns där, utan att det går att förklara varför.
Sätt ord på det du känner
Du kan öva dig på att sätta ord på det du känner. Läs mer här:
Förväntningar – så kan de påverka hur du mår
Går det att vara lycklig hela tiden? Vad är normala upp- och nedgångar i livet? Hur påverkar sociala medier hur vi mår psykiskt? I den här filmen förklarar Ullakarin Nyberg och Anders Hansen hur våra egna och omgivningens förväntningar kan påverka vår psykiska hälsa.

Ullakarin Nyberg är psykiater och forskar och skriver böcker om självmordsfrågor. Anders Hansen är psykiater, läkare och författare.
Tycker du det är svårt att prata om psykisk hälsa?
Resultat
Är du en bra lyssnare? Fem frågor.
Här kommer fem frågor om hur man bäst pratar om psykisk hälsa. När du är färdig med quizet så sparar vi inte dina svar.
Stress och stresshantering
Stress är en del av vardagen och något som alla känner då och då. Stress kan ge kroppen extra kraft och energi i krävande situationer men kan också få dig att må dåligt. Ofta går stressen över av sig själv när du varvar ner och vilar. Men stressen kan vara skadlig om den pågår länge, utan att du kan återhämta dig.

Länk på sida: Tips för att hantera stress
Vad är stress och vad beror den på?
Stress är ingen sjukdom, utan en naturlig reaktion på hot, utmaningar och påfrestningar. Stress är en reaktion som varit viktig och ibland livsavgörande i mänsklighetens historia, och har hjälpt människor att klara av svåra utmaningar och överleva plötsliga faror.
Akut stress är tillfällig, avgränsad och går ofta över av sig själv. Orsaken kan vara ett direkt hot eller en fara, men oftare handlar det om att stressa inför ett prov, ha mycket på jobbet eller hinna fixa allt inför julen. En annan typ av stress är mer långvarig, ihållande och ibland kronisk, vilket gör den mer skadlig och svårare att åtgärda. Sådan stress kan till exempel bero på att man har dålig ekonomi, är arbetslös, lever i en destruktiv relation eller har en svår sjukdom. Beroende på vad som orsakar stressen kan det finnas olika sätt att motverka, hantera eller lära sig att leva med situationen.
Stress kan ha yttre och inre orsaker
Man brukar också skilja på yttre och inre orsaker till stress. Yttre orsaker kan kopplas till omgivningen, till exempel förändringar på arbetsplatsen, ekonomiska problem, relationsproblem, sjukdom eller andra svåra livshändelser. Inre orsaker syftar på saker som man själv upplever som stressande. Det kan handla om olika starka känslor, rädslor och tankar, men också svårigheter att hantera ovisshet och osäkerhet.
Stress och oro är nära sammankopplade
Stress behöver alltså inte bero på verkliga faror eller utmaningar, utan kan också bero på saker som man oroar sig för, såsom att man ska bli sjuk, att ens partner ska lämna en eller att barnen har råkat ut för något allvarligt om de är sena. Det är också många som känner sig stressade av det som upplevs som normer och sociala krav, dvs. uppfattningar om hur en person ska vara, göra och se ut.
Det är inte alltid lätt att skilja på känslor som oro, ångest och stress, för de och de reaktioner som de ger upphov till ligger nära varandra och samspelar. Stress kan till exempel leda till oro, och mycket oro kan vara stressande.
Upplevelsen av stress är individuell
Människor uppfattar, tolkar och bedömer en situation på olika sätt, och det har betydelse för hur man reagerar och vad som uppfattas som stressande. En viss händelse kan alltså upplevas som stressande av en person men inte av en annan. En del blir stärkta och fokuserade av att hålla ett tal, förbereda sig för en tävling, skaffa nytt jobb eller hitta en ny lägenhet, medan andra kan uppfatta det som stressigt på ett negativt sätt.
Reaktionen på utmaningar beror på personligheten, tidigare erfarenheter av liknande situationer och möjligheten att hantera den stressande situationen. Det är lättare att hantera stress om man har ett bra skyddsnät, med till exempel möjlighet att få avlastning och ekonomiskt stöd eller hjälp att förändra situationen. Det underlättar också om man tror på sig själv och sin förmåga att förändra. Man kan öva upp sin förmåga att förebygga och hantera stress och därmed stärka sin motståndskraft.
Vad händer i kroppen vid stress?
Akut stress ger en omedelbar reaktion. Man kan då reagera på olika sätt: antingen samlar man kraft för att möta hotet eller fly undan, eller så blir man passiv och handlingsförlamad.
Den förstnämnda är den så kallade kamp-flyktreaktionen. Då förbereder sig kroppen på att antingen kämpa mot en stor fara eller fly från den. I båda fallen behöver kroppen mycket energi, och stresshormoner aktiveras som bland annat gör att hjärtat slår fort och man andas snabbt och blir mer smärttålig. Allt detta är kroppsliga förändringar som gör att vi kan koncentrera oss på att försvara oss eller snabbt undkomma en fara. Den andra typen av stressreaktion är att ”spela död” – en ofrivillig frysreaktion som kan aktiveras när hjärnan uppfattar att faran är för stor. Man blir då passiv och kan känna sig yr och svag.
Den akuta stressreaktionen varar oftast bara i några minuter eller timmar. Den behöver inte vara skadlig så länge man får tillräckligt med återhämtning och sömn mellan varven.
Långvarig stress kan vara skadlig
Om stressen blir långvarig kan den bli skadlig eller ohälsosam. Vid långvarig stress utan tillräcklig återhämtning finns risk att utveckla ihållande trötthet, vilket på sikt kan leda till utmattning. Behovet av återhämtning beror på hur stor belastning en person är utsatt för, men ålder, hälsotillstånd och levnadsvanor har till exempel också betydelse. Om en person upplever stress inom flera livsområden, exempelvis både på arbetet och i privatlivet, ökar behovet av återhämtning.
Vid långvarig stress påverkas kroppens utsöndring av stresshormoner, vilket kan yttra sig som en känsla av en konstant hög nivå av stress. Man kan ha svårt att ”komma ner i varv”, och exempelvis få sömnproblem som ytterligare kan försvåra återhämtningen. Om fler påfrestningar tillkommer klarar kroppen inte att samla den extra energi som krävs för att hantera dessa. Det kan då kännas som att energiförråden är uttömda och att orken inte finns, och på sikt kan det leda till utmattning. Långvarig stress påverkar även andra delar av kroppen, och i förlängningen ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdom. Exakt hur långvarig belastning som krävs för att stressen ska bli skadlig vet man inte riktigt, och det finns sannolikt stora skillnader mellan olika personer.
Stressrelaterad ohälsa har ökat globalt sedan 1990-talet och är i dag en av de vanligaste orsakerna till långa sjukskrivningar i Sverige.
Varningssignaler på långvarig stress
Symtomen på ohälsosam stress kan komma smygande. Det är viktigt att uppmärksamma varningssignalerna från kroppen eftersom tidiga insatser kan hindra att man blir allvarligt sjuk.
Varningssignaler som rör sömnen:
- Du kan ha svårt att koppla av och varva ner på kvällen.
- Du kan ha svårt att somna på kvällen, eller vaknar mitt i natten eller tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
- Du känner dig trött hela tiden, trots att du har sovit tillräckligt.
Varningssignaler som rör tankemönster och känslor:
- Du kan känna dig glömsk och ha svårt att koncentrera dig.
- Du kan känna dig likgiltig, nedstämd eller orolig.
- Du kan bli lätt irriterad.
Kroppsliga varningssignaler:
- Du kan få ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
- Kroppen kan värka och kännas stel.
- Du kan bli känsligare än vanligt för infektioner, till exempel ofta bli förkyld.
Det är också en varningssignal om du börjar välja bort roliga saker på grund av tidsbrist, drar dig undan socialt, tröstäter eller använder alkohol och droger för att kunna koppla av eller orka med.
Olika metoder för stresshantering
Stress går att hantera med problemfokuserade eller känslofokuserade metoder. Problemfokuserade metoder är ofta mest effektiva, eftersom de syftar till att ta bort eller minska det som orsakar stressen. Den som upplever stress i arbetet kan till exempel prioritera bland sina arbetsuppgifter, eller tillsammans med arbetsgivaren se över och minska arbetsbelastningen. När det gäller privatlivet kan det handla om att fördela hemarbetet på ett annat sätt, prioritera bland sociala aktiviteter eller införa rutiner för att få vardagen att gå ihop.
Känslofokuserade metoder för stresshantering är bra när man inte kommer åt orsaken, till exempel om man själv eller en närstående har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Man kan då behöva acceptera situationen och i stället försöka att reglera sina känslor. Det kan handla om att ha någon att prata med, få socialt stöd eller få annan hjälp i vardagen.
Ibland behöver man få lite andrum från stressen, till exempel genom att meditera, idrotta, läsa eller se på film. Det kan fungera som tillfällig återhämtning. Men om man lägger för mycket tid på att koppla bort stressen kan det dock leda till att vi inte ser och gör något åt det ursprungliga problemet. Man bör heller inte distrahera sig med hjälp av alkohol, tobak, droger eller spel om pengar. Det kan kanske lindra i stunden, men på lite längre sikt kan man få ännu större och allvarligare problem.
Tips för att hantera stress
Om du känner dig stressad kan det vara bra att först försöka få en bättre balans mellan aktivitet och vila, och samtidigt fundera över grundorsaken till stressen. Vilka aktiviteter som fungerar bäst som återhämtning är individuellt. Vissa saker kan också stärka din motståndskraft mot stress. Här följer några exempel på vad du kan göra:
- Försök att förstå vad stressen beror på. Du kan prova att skriva ner det som stressar för att få en överblick och därigenom se om det finns något att göra åt orsaken. Kan du tacka nej till saker, dra ner på några åtaganden, be om hjälp med något eller minska dina egna eller andras förväntningar och krav?
- Försök att prioritera sömnen. Sömn är det allra viktigaste för återhämtningen. De flesta vuxna behöver sju till åtta timmars sömn. När man sover återhämtar sig kroppen, immunförsvaret byggs upp och nivån av stresshormoner minskar. Om man får för lite sömn går prestationsförmågan ner. Vid stress och oro ökar också risken för sömnsvårigheter. Läs mer om sömn och återhämtning.
- Skapa tid för återhämtning, nedvarvning och vila. Det kan vara genom till exempel meditation, medveten närvaro, avslappning och andningsövningar. Det kan även vara viktigt att slöa på soffan, läsa en bok, bläddra i en tidning eller titta på TV.
- Ta dig tid för något du tycker om att göra och som får dig att släppa det som stressar. Det kan vara att gå ut i skogen, gå på museum, strosa i affärer eller något liknande. Det är också värdefullt att umgås med personer som får dig att må bra.
- Försök få in mer rörelse i vardagen. Fysisk aktivitet kan både förebygga och hjälpa till att hantera stress. Det är bra att aktivera hela kroppen och få utlopp för den energi som byggs upp genom den fysiska stressreaktionen, alltså ladda ur den negativa energin. Läs mer om fysisk aktivitet.
- Öva på att säga nej. Ibland kan man känna sig pressad att ställa upp, vara tillgänglig och engagera sig. Men när man är stressad kan man behöva prioritera sig själv och sin återhämtning, så öva på att säga nej och var ärlig med att du inte kan hinna med allt.
- Ta hjälp av andra. Du kan behöva avlastning, stöd och hjälp av personer i din närhet – i skolan, på jobbet eller hemma. Finns det saker du kan be någon annan göra? Kan du göra något tillsammans med andra? Kan du få hjälp att prioritera eller planera?
Tips för att balansera jobb och fritid
Det är inte ovanligt att känna stress för uppgifter som ska göras på jobbet. Arbetsrelaterad stress är mest negativ om det handlar om en kombination av höga krav, dåligt stöd från arbetsledare eller chef och liten möjlighet att styra över situationen själv. Tempot är högt på många arbetsplatser. Här är några tips om arbetet tar för mycket energi och får dig att må dåligt:
- Se över arbetssituationen. Går det att styra om schemat eller arbetsuppgifterna så att det känns mindre stressande? Om du inte kan förändra situationen på egen hand kan du prata med din arbetsledare för att hitta sätt att minska stressen eller förbättra arbetsmiljön.
- Försök att få en överblick över allt som ska göras. Du kan till exempel skriva en lista. Det kan i sig minska stressen och göra det lättare att ta tag i saker, och det kan kännas bra att bocka av det som är gjort. Med en lista minskar även risken för att glömma saker, vilket i sin tur skulle kunna öka på stressen. Dessutom kan det vara lättare att visa en sådan lista för andra, så att ni tillsammans kan hitta sätt att lösa problemen på.
- Skapa korta avbrott under arbetsdagen. Även korta avbrott, så kallade mikropauser, kan minska stressen och hjälpa hjärnan att återhämta sig. Man får byta aktivitet, perspektiv eller miljö tillfälligt. Det kan vara att fika med kollegor, göra avspänningsövningar, gå en sväng i lokalen eller bara titta ut genom fönstret då och då.
- Skapa en avslutningsrutin för att kunna släppa jobbet när arbetsdagen är slut. Du kan exempelvis dokumentera vad du gjort, reflektera över arbetsdagen eller bocka av genomförda arbetsuppgifter på en egen checklista och föra över det som är kvar till morgondagens lista. Kan du kanske lämnas över något till en kollega.
När ska man söka hjälp?
Det kan vara svårt att avgöra när man bör söka hjälp för stress och stressrelaterade besvär. Det beror bland annat på hur väl man kan hantera stressen på egen hand, om situationen går att förändra, vad stressen beror på och hur lång tid man har haft besvär av stress.
Om stressen har pågått länge och den får dig att må dåligt kan du behöva professionell hjälp. Du kan bland annat få stöd och råd, och hjälp att använda metoder för att bryta mönster och minska stress. Det är viktigt att inte vänta för länge.
Läs mer på 1177.se eller kontakta din vårdcentral.
Om det är något i din arbetssituation som leder till återkommande stress, är det viktigt att du pratar med din arbetsgivare och får stöd på arbetsplatsen. Du kan också ta kontakt med företagshälsovården, antingen direkt eller när du har pratat med din närmaste chef.
Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa handlar om hur vi mår och trivs med livet, och om vår förmåga att klara livets upp- och nedgångar. Se filmen och lär dig mer om vad psykisk hälsa är och vad som påverkar den.

En film som beskriver begreppet psykisk hälsa.
Den psykiska hälsan är grunden för vårt välbefinnande, hur vi mår och fungerar i vardagen. Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop och påverkar varandra, så problem med den fysiska hälsan påverkar ofta det psykiska måendet och tvärtom. I begreppet psykisk hälsa ingår både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
En god psykisk hälsa hjälper oss att klara av livets olika utmaningar. Det är också en tillgång för samhället om människor mår psykiskt bra, med exempelvis mindre kostnader för sjukskrivningar.
Psykisk hälsa används ofta som ett paraplybegrepp där psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd ingår. Figuren nedan visar vilka olika delar som ingår när vi pratar om psykisk hälsa, alltså vad som finns i paraplybegreppet.
WHOs definition av psykisk hälsa
Läs mer
Stress och ångest – förstå dina känslor bättre
Vet du vad stress, oro och ångest är och beror på? I den här filmen förklarar Anders Hansen, Ullakarin Nyberg och Kristina Bähr hur du bättre kan förstå och tolka dina känslor, vad som är "normalt" och när du behöver söka hjälp.

Anders Hansen är psykiater, läkare och författare. Ullakarin Nyberg är psykiater och forskar och skriver böcker om självmordsfrågor. Kristina Bähr är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin och författare.
Negativa känslor – så kan du hantera dem
Vill du bli bättre på att hantera jobbiga känslor? I den här filmen ger Hillevi Busch, Kristina Bähr, Anders Hansen och Ullakarin Nyberg sina bästa råd och tips för hur du kan bli bättre på att hantera stress, oro, ilska, ångest och andra negativa känslor.

Hillevi Busch är Dr i psykologi och utredare på Folkhälsomyndigheten. Anders Hansen är psykiater, läkare och författare. Ullakarin Nyberg är psykiater och forskar och skriver böcker om självmordsfrågor. Kristina Bähr är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin och författare.
När ska man söka hjälp?
I den här filmen berättar Ullakarin Nyberg om vilka tecken man ska vara uppmärksam på om man själv eller någon annan mår dåligt och när man ska söka hjälp.

Ullakarin Nyberg är forskare och psykiater vid Karolinska institutet och har arbetat med självmordsfrågor i 20 år.
Förväntningar – så kan de påverka hur du mår
Går det att vara lycklig hela tiden? Vad är normala upp- och nedgångar i livet? Hur påverkar sociala medier hur vi mår psykiskt? I den här filmen förklarar Ullakarin Nyberg och Anders Hansen hur våra egna och omgivningens förväntningar kan påverka vår psykiska hälsa.

Ullakarin Nyberg är psykiater och forskar och skriver böcker om självmordsfrågor. Anders Hansen är psykiater, läkare och författare.
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa
Att vara aktiv och röra på sig har en mängd positiva effekter, både fysiskt och psykiskt. I den här filmen berättar Anders Hansen, Marita Friberg, Örjan Ekblom och Maj-Lis Hellenius om sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa och hur vi kan få in mer rörelse i vardagen.

Anders Hansen är psykiater, läkare och författare. Marita Friberg är ansvarig utredare för området fysisk aktivitet på Folkhälsomyndigheten. Örjan Ekblom är professor vid Gymnastik- och Idrottshögskolan. Maj-Lis Hellenius är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Ekonomi kan påverka vår psykiska hälsa
Dyrare mat, högre räntor och skenande elpriser kan skapa både ekonomiska problem men också en oro för sin situation och framtiden. Det kan påverka den psykiska hälsan negativt. I den här filmen intervjuas Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten, om vilka konsekvenser det ekonomiska läget kan ha kopplat till psykisk hälsa och vad man kan tänka på för att hantera sin oro.

Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten berättar om hur ekonomin kan påverka vår psykiska hälsa.
Hur mår vi i Sverige?
De allra flesta i Sverige säger att de mår bra psykiskt, men samtidigt är det många som upplever olika typer av psykiska besvär. I den här filmen får du veta mer om några av resultaten från den nationella folkhälsoenkäten som har koppling till psykisk hälsa.

Animerad film med statistik om hur vi mår i Sverige och hur vanligt det är med olika psykiska besvär.
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Den psykiska hälsan påverkas av vad man gör, hur man lever och vad man är med om, och den förändras under livet. I den här filmen får du veta mer om de olika faktorer som kan påverka hur vi mår psykiskt, men även vad du kan göra för att stärka din psykiska hälsa och motståndskraft vilket kan göra att du bättre klarar av olika utmaningar i livet.

Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten, beskriver vad som påverkar vår psykiska hälsa och hur vi kan stärka vår motståndskraft.
Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa handlar om hur vi mår och trivs med livet, och om vår förmåga att klara livets upp- och nedgångar. Se filmen och lär dig mer om vad psykisk hälsa är och vad som påverkar den.

En film som beskriver begreppet psykisk hälsa.
Den psykiska hälsan är grunden för vårt välbefinnande, hur vi mår och fungerar i vardagen. Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop och påverkar varandra, så problem med den fysiska hälsan påverkar ofta det psykiska måendet och tvärtom. I begreppet psykisk hälsa ingår både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
En god psykisk hälsa hjälper oss att klara av livets olika utmaningar. Det är också en tillgång för samhället om människor mår psykiskt bra, med exempelvis mindre kostnader för sjukskrivningar.
Psykisk hälsa används ofta som ett paraplybegrepp där psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd ingår. Figuren nedan visar vilka olika delar som ingår när vi pratar om psykisk hälsa, alltså vad som finns i paraplybegreppet.
WHOs definition av psykisk hälsa
Läs mer
Hur normer kan påverka vår psykiska hälsa
Normer är oskrivna regler eller föreställningar om hur man ska se ut, uttrycka sig och bete sig tillsammans med andra människor. Föreställningar om vem man ska vara. Normer för med sig förväntningar och antaganden som påverkar oss i vår vardag. De är ofta så självklara att de inte märks förrän man bryter mot dem. Den som inte kan eller vill leva upp till sådana förväntningar kan drabbas av konsekvenser som kan leda till psykisk ohälsa.

Normer är viktiga för att ett samhälle ska kunna fungera och för att vi ska kunna leva tillsammans, men det kan också skapa problem om man inte kan eller vill leva upp till dessa förväntningar. Att normer kan skapa trygghet, kontroll, rutiner och igenkänning kan både vara bra och dåligt. Det är därför viktigt att skilja mellan normer som förenar, underlättar och skyddar – och normer som ger makt, begränsar, utesluter och skapar utsatthet.
Det finns normer på alla nivåer i samhället. Vissa är universella och ser likadana ut i många länder, medan andra är mer nationella, regionala eller till och med lokala. Normer skapas också i olika sammanhang och kontexter.
Vi förhåller oss till flera olika normer
Vi är alla individer med många sidor och egenskaper och vi behöver förhålla oss till många olika normer och olika sammanhang. Vi har alla till exempel en ålder, en sexuell identitet, en etnicitet och en funktionsförmåga. Alla påverkas av normer, vi kan i många fall anpassa oss och passa in i olika sammanhang, men ibland måste man gå emot det som förväntas för att kunna vara sig själv eller för att stå för sina åsikter.
Det finns många normer som gäller den fysiska och psykiska hälsan – förväntningar på att alla mår bra och att sociala relationer fungerar smidigt. Variationer i vår psykiska hälsa kan till exempel betraktas som obekväma, något man inte ska prata om eller något som man själv orsakat. Ändå upplever de flesta psykisk ohälsa någon gång i livet. Den här sortens normer gör att många inte vågar prata om sin psykiska hälsa eftersom de är rädda för att ses som annorlunda, bli ifrågasatta eller få ett dåligt bemötande.
Den som avviker kan drabbas direkt eller indirekt
Det kan vara obekvämt, jobbigt och ibland till och med farligt att utmana normer. Att utmana normer kan få konsekvenser, men det kan handla om båda positiva och negativa konsekvenser, på både på kort och lång sikt. Att inte passa in, att bli ifrågasatt eller att alltid behöva försvara rätten att vara sig själv kan leda till stress, oro, rädsla och social utsatthet. Det påverkar i förlängningen också den psykiska hälsan. Den som avviker från en eller flera normer riskerar dessutom att drabbas av kränkningar, utanförskap, trakasserier eller diskriminering. Om man är normbrytare på flera olika sätt kan detta skapa en större utsatthet, olika förhållanden kan påverka varandra och göra att man måste förhålla sig till fler risker och utmaningar.
Normer handlar om makt och position
Det kan finnas fördelar med att följa de normer som finns och det kan förbättra ens förutsättningar, position och makt. Den enes frihet och tolkningsföreträde kan dock bli den andres begränsning och utsatthet. Vem får bättre möjligheter, förutsättningar och fördelar? Vem behöver inte förklara eller försvara sin identitet, sin situation eller sina val? Alla vet inte att de särbehandlar, kränker eller diskriminerar andra människor, det kan ibland ske omedvetet. En utmaning med att vilja förändra normsystem, och göra förutsättningarna mer jämlika för alla, kan vara att någon eller några kanske måste ändra på sina principer, släppa lite på sina privilegier och inte ges vissa fördelar.
Att känna oro för att bli utsatt
Även om man själv inte utsätts kan det vara stressande att se hur andra i samma situation drabbas på olika sätt och an kan också påverkas av tidigare dåliga erfarenheter som man bär med sig. Det kan leda till att man ibland förväntar sig att själv bli dåligt bemött eller utsatt. Utsattheten är inte alltid tydlig. Det kan handla om upprepade ifrågasättanden. Ibland märks det i blickar, gliringar, nedvärderande humor och attityder hos dem runt omkring oss. Det kan skapa en ihållande oro och stress, en vaksamhet och en otrygghet. Det är olika delar av något som brukar kallas minoritetsstress.
Stigmatisering kan leda till psykisk ohälsa
En grupp som bryter mot normen riskerar att stigmatiseras. Det innebär att gruppen pekas ut och förknippas med något negativt, att man antar saker om de personer som hör till gruppen. Att tillhöra en stigmatiserad grupp kan vara stressande, eftersom man måste hantera omgivningens fördomar och negativa attityder men också sitt eget självstigma. Det kan i sin tur öka risken för psykisk ohälsa.
Alla kan medverka till förändring
För en enskild person är det svårt att snabbt ändra normer som många andra är med och skapar, men alla kan bidra till förändring på sikt
- Rannsaka dig själv och se vilka normer som du har med dig och som medvetet eller omedvetet påverkar vad du tänker och gör.
- Säg ifrån, uppmärksamma och diskutera när du märker att normer begränsar dig själv eller någon annan.
- Fundera på om du kan göra något för att fler ska kunna må bra och vara sig själva. Hur kan du bidra till inkludering och öppenhet? Hur kan du förändra dina förväntningar och eventuella fördomar?
Tänk på att det är vi människor som skapar normerna, och att vi också kan ifrågasätta och förändra dem.
Läs mer
Stress och ångest – förstå dina känslor bättre
Vet du vad stress, oro och ångest är och beror på? I den här filmen förklarar Anders Hansen, Ullakarin Nyberg och Kristina Bähr hur du bättre kan förstå och tolka dina känslor, vad som är "normalt" och när du behöver söka hjälp.

Anders Hansen är psykiater, läkare och författare. Ullakarin Nyberg är psykiater och forskar och skriver böcker om självmordsfrågor. Kristina Bähr är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin och författare.
Negativa känslor – så kan du hantera dem
Vill du bli bättre på att hantera jobbiga känslor? I den här filmen ger Hillevi Busch, Kristina Bähr, Anders Hansen och Ullakarin Nyberg sina bästa råd och tips för hur du kan bli bättre på att hantera stress, oro, ilska, ångest och andra negativa känslor.

Hillevi Busch är Dr i psykologi och utredare på Folkhälsomyndigheten. Anders Hansen är psykiater, läkare och författare. Ullakarin Nyberg är psykiater och forskar och skriver böcker om självmordsfrågor. Kristina Bähr är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin och författare.
När ska man söka hjälp?
I den här filmen berättar Ullakarin Nyberg om vilka tecken man ska vara uppmärksam på om man själv eller någon annan mår dåligt och när man ska söka hjälp.

Ullakarin Nyberg är forskare och psykiater vid Karolinska institutet och har arbetat med självmordsfrågor i 20 år.
Förväntningar – så kan de påverka hur du mår
Går det att vara lycklig hela tiden? Vad är normala upp- och nedgångar i livet? Hur påverkar sociala medier hur vi mår psykiskt? I den här filmen förklarar Ullakarin Nyberg och Anders Hansen hur våra egna och omgivningens förväntningar kan påverka vår psykiska hälsa.

Ullakarin Nyberg är psykiater och forskar och skriver böcker om självmordsfrågor. Anders Hansen är psykiater, läkare och författare.
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa
Att vara aktiv och röra på sig har en mängd positiva effekter, både fysiskt och psykiskt. I den här filmen berättar Anders Hansen, Marita Friberg, Örjan Ekblom och Maj-Lis Hellenius om sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa och hur vi kan få in mer rörelse i vardagen.

Anders Hansen är psykiater, läkare och författare. Marita Friberg är ansvarig utredare för området fysisk aktivitet på Folkhälsomyndigheten. Örjan Ekblom är professor vid Gymnastik- och Idrottshögskolan. Maj-Lis Hellenius är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Ekonomi kan påverka vår psykiska hälsa
Dyrare mat, högre räntor och skenande elpriser kan skapa både ekonomiska problem men också en oro för sin situation och framtiden. Det kan påverka den psykiska hälsan negativt. I den här filmen intervjuas Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten, om vilka konsekvenser det ekonomiska läget kan ha kopplat till psykisk hälsa och vad man kan tänka på för att hantera sin oro.

Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten berättar om hur ekonomin kan påverka vår psykiska hälsa.
Hur mår vi i Sverige?
De allra flesta i Sverige säger att de mår bra psykiskt, men samtidigt är det många som upplever olika typer av psykiska besvär. I den här filmen får du veta mer om några av resultaten från den nationella folkhälsoenkäten som har koppling till psykisk hälsa.

Animerad film med statistik om hur vi mår i Sverige och hur vanligt det är med olika psykiska besvär.
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Den psykiska hälsan påverkas av vad man gör, hur man lever och vad man är med om, och den förändras under livet. I den här filmen får du veta mer om de olika faktorer som kan påverka hur vi mår psykiskt, men även vad du kan göra för att stärka din psykiska hälsa och motståndskraft vilket kan göra att du bättre klarar av olika utmaningar i livet.

Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten, beskriver vad som påverkar vår psykiska hälsa och hur vi kan stärka vår motståndskraft.
Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa handlar om hur vi mår och trivs med livet, och om vår förmåga att klara livets upp- och nedgångar. Se filmen och lär dig mer om vad psykisk hälsa är och vad som påverkar den.

En film som beskriver begreppet psykisk hälsa.
Den psykiska hälsan är grunden för vårt välbefinnande, hur vi mår och fungerar i vardagen. Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop och påverkar varandra, så problem med den fysiska hälsan påverkar ofta det psykiska måendet och tvärtom. I begreppet psykisk hälsa ingår både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
En god psykisk hälsa hjälper oss att klara av livets olika utmaningar. Det är också en tillgång för samhället om människor mår psykiskt bra, med exempelvis mindre kostnader för sjukskrivningar.
Psykisk hälsa används ofta som ett paraplybegrepp där psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd ingår. Figuren nedan visar vilka olika delar som ingår när vi pratar om psykisk hälsa, alltså vad som finns i paraplybegreppet.
WHOs definition av psykisk hälsa
Läs mer
Hur normer kan påverka vår psykiska hälsa
Normer är oskrivna regler eller föreställningar om hur man ska se ut, uttrycka sig och bete sig tillsammans med andra människor. Föreställningar om vem man ska vara. Normer för med sig förväntningar och antaganden som påverkar oss i vår vardag. De är ofta så självklara att de inte märks förrän man bryter mot dem. Den som inte kan eller vill leva upp till sådana förväntningar kan drabbas av konsekvenser som kan leda till psykisk ohälsa.

Normer är viktiga för att ett samhälle ska kunna fungera och för att vi ska kunna leva tillsammans, men det kan också skapa problem om man inte kan eller vill leva upp till dessa förväntningar. Att normer kan skapa trygghet, kontroll, rutiner och igenkänning kan både vara bra och dåligt. Det är därför viktigt att skilja mellan normer som förenar, underlättar och skyddar – och normer som ger makt, begränsar, utesluter och skapar utsatthet.
Det finns normer på alla nivåer i samhället. Vissa är universella och ser likadana ut i många länder, medan andra är mer nationella, regionala eller till och med lokala. Normer skapas också i olika sammanhang och kontexter.
Vi förhåller oss till flera olika normer
Vi är alla individer med många sidor och egenskaper och vi behöver förhålla oss till många olika normer och olika sammanhang. Vi har alla till exempel en ålder, en sexuell identitet, en etnicitet och en funktionsförmåga. Alla påverkas av normer, vi kan i många fall anpassa oss och passa in i olika sammanhang, men ibland måste man gå emot det som förväntas för att kunna vara sig själv eller för att stå för sina åsikter.
Det finns många normer som gäller den fysiska och psykiska hälsan – förväntningar på att alla mår bra och att sociala relationer fungerar smidigt. Variationer i vår psykiska hälsa kan till exempel betraktas som obekväma, något man inte ska prata om eller något som man själv orsakat. Ändå upplever de flesta psykisk ohälsa någon gång i livet. Den här sortens normer gör att många inte vågar prata om sin psykiska hälsa eftersom de är rädda för att ses som annorlunda, bli ifrågasatta eller få ett dåligt bemötande.
Den som avviker kan drabbas direkt eller indirekt
Det kan vara obekvämt, jobbigt och ibland till och med farligt att utmana normer. Att utmana normer kan få konsekvenser, men det kan handla om båda positiva och negativa konsekvenser, på både på kort och lång sikt. Att inte passa in, att bli ifrågasatt eller att alltid behöva försvara rätten att vara sig själv kan leda till stress, oro, rädsla och social utsatthet. Det påverkar i förlängningen också den psykiska hälsan. Den som avviker från en eller flera normer riskerar dessutom att drabbas av kränkningar, utanförskap, trakasserier eller diskriminering. Om man är normbrytare på flera olika sätt kan detta skapa en större utsatthet, olika förhållanden kan påverka varandra och göra att man måste förhålla sig till fler risker och utmaningar.
Normer handlar om makt och position
Det kan finnas fördelar med att följa de normer som finns och det kan förbättra ens förutsättningar, position och makt. Den enes frihet och tolkningsföreträde kan dock bli den andres begränsning och utsatthet. Vem får bättre möjligheter, förutsättningar och fördelar? Vem behöver inte förklara eller försvara sin identitet, sin situation eller sina val? Alla vet inte att de särbehandlar, kränker eller diskriminerar andra människor, det kan ibland ske omedvetet. En utmaning med att vilja förändra normsystem, och göra förutsättningarna mer jämlika för alla, kan vara att någon eller några kanske måste ändra på sina principer, släppa lite på sina privilegier och inte ges vissa fördelar.
Att känna oro för att bli utsatt
Även om man själv inte utsätts kan det vara stressande att se hur andra i samma situation drabbas på olika sätt och an kan också påverkas av tidigare dåliga erfarenheter som man bär med sig. Det kan leda till att man ibland förväntar sig att själv bli dåligt bemött eller utsatt. Utsattheten är inte alltid tydlig. Det kan handla om upprepade ifrågasättanden. Ibland märks det i blickar, gliringar, nedvärderande humor och attityder hos dem runt omkring oss. Det kan skapa en ihållande oro och stress, en vaksamhet och en otrygghet. Det är olika delar av något som brukar kallas minoritetsstress.
Stigmatisering kan leda till psykisk ohälsa
En grupp som bryter mot normen riskerar att stigmatiseras. Det innebär att gruppen pekas ut och förknippas med något negativt, att man antar saker om de personer som hör till gruppen. Att tillhöra en stigmatiserad grupp kan vara stressande, eftersom man måste hantera omgivningens fördomar och negativa attityder men också sitt eget självstigma. Det kan i sin tur öka risken för psykisk ohälsa.
Alla kan medverka till förändring
För en enskild person är det svårt att snabbt ändra normer som många andra är med och skapar, men alla kan bidra till förändring på sikt
- Rannsaka dig själv och se vilka normer som du har med dig och som medvetet eller omedvetet påverkar vad du tänker och gör.
- Säg ifrån, uppmärksamma och diskutera när du märker att normer begränsar dig själv eller någon annan.
- Fundera på om du kan göra något för att fler ska kunna må bra och vara sig själva. Hur kan du bidra till inkludering och öppenhet? Hur kan du förändra dina förväntningar och eventuella fördomar?
Tänk på att det är vi människor som skapar normerna, och att vi också kan ifrågasätta och förändra dem.