Folkhälsomyndigheten Din psykiska hälsa

Digitala medier, skärmtid och psykisk hälsa

Digitala medier, som sociala medier och spel, kan påverka vår psykiska hälsa både positivt och negativt. Det är viktigt att vara uppmärksam på att användandet inte går ut över andra saker som får oss att må bra, som sömn, motion och relationer.

Digitala medier och tjänster har på ganska kort tid blivit en viktig och integrerad del av våra liv. På många sätt har det hjälpt till att underlätta vardagen för människor. Digitala medier ger ökade möjligheter till information, kunskap och kommunikation via olika plattformar, men även till underhållning eller tidsfördriv. Det här kan ha både positiva och negativa effekter på vår psykiska hälsa.

Hur påverkas vår psykiska hälsa av digitala medier?

Forskningen som gjorts hittills visar att digitala medier kan ha olika påverkan beroende på vem du är, hur du använder dem, hur mycket du använder dem och hur livet ser ut i övrigt. 

Det är oftast via olika digitala medier som vi i dag har kontakt med våra vänner, skapar nya kontakter eller tar del av information och underhållning såsom filmklipp och spel, vilket ofta har en positiv inverkan. Men många känner också igen sig i att ibland fastna i skrollandet eller spela datorspel längre än vad man tänkt sig. Så är det för både unga och vuxna. Detta kan ha en negativ inverkan på hälsan, eftersom det till exempel tar tid ifrån andra mer hälsosamma aktiviteter. 

Nyligen sammanställd forskning om digitala mediers påverkan på ungas hälsa visar att digital medieanvändning kan leda till att man sover sämre, och kan påverka hur man mår psykiskt. Att vara mycket på sociala medier kan också leda till att man jämför sig mer med andra och påverkas av ideal som gör att man blir mer missnöjd med sin kropp. Flera andra samband har också hittats men ibland är det svårt att säga om det ena leder till det andra eller tvärtom - alltså om man mår dåligt för att man använder digitala medier eller att man använder digitala medier mer när man mår dåligt.

När det gäller vuxna så har forskningen inte sammanställts på samma sätt än. Men vill du läsa mer om digitala mediers påverkan på barn och ungas hälsa kan du klicka här

När man pratar om digitala medier och den påverkan de har på användarna brukar man prata om direkta och indirekta effekter.

Direkta effekter

Det innebär att innehållet man interagerar med påverkar våra tankar eller känslor. Det kan vara att bli utsatt för mobbning, att se olämpligt eller obehagligt innehåll, se bilder på orealistiska skönhetsideal, jämföra oss med andra och känna sig otillräcklig. Marknadsföring och anpassning av relaterat innehåll kan också förstärka detta. Då kan innehållet ha en direkt negativ påverkan som kan skapa psykiska besvär eller förstärka en negativ självbild. Innehållet på sociala medier eller i spel kan också påverka oss positivt om vi exempelvis får kontakt med nya vänner, lär oss nya saker, får stöd eller råd som är hjälpsamma, eller som distraktion i svåra tider eller när vi behöver återhämtning.

Indirekta effekter

Digitala medier kan också indirekt påverka barns och ungas hälsa, exempelvis genom undanträngningseffekter. Det handlar om att digitala medier konkurrerar ut annat som är viktigt för hälsan, till exempel sömn, fysisk aktivitet eller nära relationer. Undanträngningseffekter kan vara både positiva och negativa för hälsan beroende på vilken alternativ aktivitet som trängs undan. Exempelvis är effekten positiv om ungdomar väljer att spela dataspel med sina kompisar i stället för att dricka alkohol eller använda narkotika.

Varför fastnar vi så lätt i digitala medier?

Många digitala medier är designade för att uppmuntra ett ökat användande. Det kan handla om att de har inbyggda mekanismer som triggar vår uppmärksamhet, nyfikenhet eller sug efter belöningar. Om vi jämför med hur en tv fungerar så är innehållet samma för alla som tittar på en viss kanal vid en viss tid, medan sociala medier och datorspel är utformade för att innehållet ska vara särskilt engagerande för just dig hela tiden. Det gör att det både blir svårare att slita dig och att innehållet kan påverka dig ännu mer.

Övertygande teknologi gör det lättare att fastna 

Många upplever att de ägnar mer tid än de själva skulle vilja åt sina digitala medier. Det är oftast inte bank-, väder- eller kartapparna vi känner oss missnöjda över att använda, utan snarare sociala medier och spel. Det som är gemensamt för sådana appar som vi lätt fastnar i är att de bygger på designprinciper som kallas för ”övertygande teknologi” (på engelska persuasive technology). Det innebär att tjänsterna använder sig av kunskap från fält såsom psykologi, beteendedesign och hjärnforskning för att öka möjligheterna att styra ett visst beteende.

Innehållet triggar ofta våra känslostyrda beteenden

De digitala tjänsterna vill öka chanserna att styra vår uppmärksamhet, tid och våra beteenden. Det gör de genom att ta hänsyn till hur hjärnans evolutionära utveckling gör oss särskilt sårbara för exempelvis innehåll som triggar vår nyfikenhet, våra rädslor och sug efter belöningar. De områden i hjärnan som svarar på dessa triggers är till stor del känslostyrda och kan därför vara svåra att styra över. Det är därför vi ibland upplever att vi har svårt att kontrollera vårt användande av vissa digitala appar. När vi är mitt i scrollandet har flödet ofta triggat både vår nyfikenhet om vad som kommer med nästa svep med fingret och vår rädsla för att missa något spännande. Då kan det vara svårt att sluta trots att vi kanske vill eller behöver.

Belöningar kan göra det svårare att sluta

Vi kan känna likadant om vi befinner oss i ett spel som konstant skapar lagom nivå av utmaning, vilket skapar en känsla av kontroll och självbestämmande. Det gör oss motiverade att fortsätta. Vi får också belöningar för att fortsätta, och om belöningarna kommer oregelbundet kan beteendet stärkas ännu mer. Det kan också vara så att relaterat innehåll aldrig tar slut, man kan skrolla vidare i oändlighet. Det kan skapa en känsla av att man kan missa något om man slutar. Med andra ord finns det inbyggda mekanismer som är designade för att uppmuntra ett ökat användande. De här mekanismerna är svåra för de allra flesta att värja sig mot, men en del har ytterligare sårbarheter som gör att det kan vara extra svårt att stå emot. Detta kan leda till ett beroendemässigt användande av digitala medier.

Om vi känner till hur digitala medier funkar och hur de påverkar oss kan det vara lättare att ta makten över vårt användande och göra hälsosamma val.

Uppdaterat: 2023-12-20