Sexuella relationer kan påverka hur vi mår

Våra sexuella relationer kan påverka vår fysiska och psykiska hälsa, och hur vi mår fysiskt och psykiskt kan också påverka våra sexuella relationer. Sex kan ge närhet, njutning och lust, men ibland kan sex också skapa oro, stress eller ångest och det kan även vara kopplat till skuld och skam. För att må bra och känna sig trygg i en sexuell relation krävs en god kommunikation samt frivillighet, ömsesidighet och respekt.

Foto: Johanna Åkerberg Kassel

Sexuella relationer kan vara en viktig del av livet och gynna den psykiska hälsan. De kan ge närhet, njutning, spänning, intimitet och lust, vilket kan bidra till välbefinnandet. Men det är alltid viktigt att man kan vara sig själv, känna sig trygg och bekväm med både sig själv och situationen. Vår hälsa påverkas också av möjligheten att ha sexuella relationer på det sätt man vill och möjligheten att fatta egna beslut om sin reproduktion. Det kan vara bra för både den sexuella och den psykiska hälsan.

Frivillighet, samtycke och kommunikation är viktigt

Alla sexuella relationer ska bygga på frivillighet, ömsesidighet och respekt. Risken för att må psykiskt dåligt ökar om man exempelvis utsätts för sexuella trakasserier, sexuellt våld eller tvång.

Kommunikation är centralt, både före, under och efter sex. Det är viktigt att du känner att det finns möjlighet för dig att uttrycka eller visa vad du vill och vad du inte vill. Man ska aldrig gå med på något för att någon annan vill det, om man själv inte vill. Sex ska kännas bra för alla inblandade och man måste också vara säker på vad ens partner eller partners vill göra. Det är ett gemensamt ansvar. Lyssna, fråga, känn av stämningen och visa respekt.

Sexuella relationer kan skapa oro

Sex ska vara förknippat med upphetsning, njutning, nyfikenhet, attraktion, pirr i magen och kanske förälskelse eller kärlek, men kan ibland också skapa en del oro, stress, ångest och andra psykiska besvär. Oro kan förekomma både före, under och efter sex.

Oro kopplat till normer, ideal och sexuell praktik

Sexuella relationer påverkas av många normer och ideal. Vem kan göra vad med vem, hur ofta och på vilket sätt? Och vad är sex egentligen och förväntas det följa någon mall? Är det okej att inte känna något intresse för sex och relationer? Människors sätt att se på sexuella relationer påverkas av exempelvis ideal från familj, vänner, medier, kultur och samhället i stort, och man behöver hela tiden förhålla sig till dessa ideal. Förväntningarna på en själv och ens partner, liksom normer som rör maskulinitet och femininitet, påverkar vårt beteende och mående. Det kan göra att man känner oro för sitt utseende och sin kropp samt grubblar över vad som förväntas i en sexuell situation, vad man själv och ens partner vill göra och om det matchar eller om man kan prestera utifrån förväntningar. Synen på sexualitet och relationer förändras också genom livet.

Sex kan ibland vara obekvämt eller göra ont. Alla, oavsett kön, kan uppleva smärta vid sex på grund av till exempel torra slemhinnor, svampinfektion, tarmbesvär, endometrios eller hormonpåverkan. Men man ska inte fortsätta att ha sex om det gör ont, utan lyssna på kroppens signaler och söka hjälp om besvären fortsätter.

Även här är kommunikationen central. Det är viktigt att känna sig trygg i situationen och kunna lyfta sina funderingar och sin eventuella oro.

Oro kopplat till sexuellt överförbara infektioner

En del är oroliga för att smittas av sexuellt överförbara infektioner, tidigare kallat könssjukdomar. Man kan också känna oro eller ångest när man tagit vissa risker under sex, till exempel glömt eller valt att inte använda kondom. Några infektioner, såsom klamydia, gonorré och syfilis, går att behandla med antibiotika och ger vanligtvis inga biverkningar eller allvarliga följdsjukdomar om de upptäcks i tid. Andra infektioner kan inte botas, exempelvis hiv och herpes, men det finns behandlingar för att lindra besvären eller hålla tillbaka sjukdomsutvecklingen.

Att använda kondom kan vara ett effektivt sätt att minska risken för sexuellt överförbara infektioner, främst vid vaginala eller anala samlag. Att använda kondom kan också minska oron. Kondomen ska användas på rätt sätt och under hela samlaget men ger inget heltäckande skydd mot alla infektioner.

Det är bra att ha kunskap om dessa infektioner och hur de överförs (smittar), så att man bättre kan bedöma riskerna och göra väl avvägda val. Man kan också prata om oroskänslorna med någon på ungdomsmottagningen, elevhälsan, vårdcentralen eller en mottagning för sexuell hälsa för att hitta ett sätt att förhålla sig till detta.

Oro kopplat till graviditet

Risken för att bli gravid kan skapa oro. Att ha ett effektivt preventivmedel kan både minska oron och risken för att bli oplanerat eller ofrivilligt gravid. Det är viktigt att prata om preventivmedel med sin partner eftersom det är ett gemensamt ansvar. Vilket preventivmedel som passar bäst kan variera mellan individer och under olika perioder i livet. Frågor, funderingar och oro kan man lyfta på ungdomsmottagningen, hos gynekologen eller på en klinik som har preventivmedelsrådgivning.

Den som blivit ofrivilligt gravid kan behöva stöd från närstående och från hälso- och sjukvården. I en sådan situation kan många tankar och känslor komma upp. Det är alltid kvinnans beslut om hon vill avbryta eller fullfölja graviditeten, men för en del är socialt stöd viktigt oavsett vilket beslut man tar.

Samtidigt kan ofrivillig barnlöshet vara en orsak till stress, oro och nedstämdhet. Även då kan man behöva prata med någon och om möjligt få hjälp för att öka chansen att bli gravid.

Upplevelser från graviditet, missfall och förlossning kan också påverka den psykiska hälsan samt det fortsatta sexlivet, viljan att få fler barn och synen på relationen.

Trygghet kan motverka oro

Sexuella relationer förknippas ofta med intimitet och starka känslor, och man kan känna sig utlämnad och sårbar. För att må bra och trivas i sina sexuella relationer är det viktigt att vara trygg i sig själv och sin identitet. God självkänsla, och känslan av att ha kontroll, kan bidra till att man mår bra i sina sexuella relationer. Det är också bra att kunna sätta ord på sin oro eller osäkerhet, och att kunna prata om olika känslor med sin partner. Många saker borde man kunna lösa tillsammans.

Fysisk, psykisk och sexuell hälsa hänger ihop

Den fysiska och psykiska hälsan påverkar ens sexuella relationer, och tvärtom. Det är lättare att trivas och njuta om man mår bra och trivs med sin kropp, känner sig attraktiv, känner lust och har energi, ett gott välbefinnande och låg grad av stress. Men om ens sexuella relation förknippas med oro, osäkerhet, otrygghet, utsatthet och andra negativa känslor kan också den psykiska hälsan påverkas negativt. Det gäller även om man har fysiska problem som är kopplade till sexuell funktion, till exempel torra slemhinnor eller erektionsproblem.

Sexualitetens skam, skuld och stigma

Det kan ibland vara svårt att prata om sexualitet och sexuell hälsa överlag i samhället. Sexualitet kan ses som något intimt och privat. Här finns vissa likheter med psykisk hälsa som också kan vara svår att lyfta. Det finns fortfarande tabu kring sexuell hälsa, och ämnet kan därför vara förknippat med skam- och skuldkänslor som gör det svårt att tala om detta med vårdpersonal eller en sexpartner. Man kan känna osäkerhet i att prata om kroppen och om sexuell funktion eller praktik. Det kan också handla om att man utsatt sig själv eller någon annan för risk eller att man gjort något som inte förväntats av ens omgivning. Att bejaka sin sexualitet, njuta och vara sexuellt aktiv kan också vara skambelagt. Vi kan påverkas och hämmas av normer, förväntningar och andras funderingar.

Detta går att förändra. Vi kan alla bidra till mer öppna samtal om sexualitet och relationer där individens välmående, självkänsla och utveckling får stå i centrum, snarare än värderingar och begränsande normsystem. I en sexuell relation är det också viktigt att kunna prata om både positiva och negativa delar av sexualiteten, att kunna uttrycka sin lust och sina preferenser och att kunna ta upp oro och gränsdragningar.

Att leva med hiv

Att leva med hiv är på flera sätt lättare i dag än för trettio år sedan. Med dagens effektiva behandlingar kan de allra flesta leva ett bra liv utan märkbara biverkningar. När hivinfektionen är välbehandlad är virusnivåerna så låga att infektionen inte överförs till andra vid sexuella kontakter. Hiv har alltså gått från en infektion med hög dödlighet till något som de allra flesta kan leva med länge tack vare effektiv behandling.

Det finns dock fortfarande mycket antaganden, föreställningar och rädsla kring infektionen och om de som lever med hiv. Detta skapar en stigmatisering som ger märkbart sämre psykisk hälsa för många som lever med hiv. En del menar att allmänhetens attityder och beteenden kan vara värre än själva sjukdomen, och många har erfarenhet av trakasserier och diskriminering. Men även de utan sådana erfarenheter känner av oron för att bli bemött dåligt, ifrågasatt eller utsatt på annat sätt. Det kan i sig skapa stress och andra psykiska besvär. Den som lever med hiv kan också ta till sig och internalisera omgivningens attityder och föreställningar, vilket kan leda till självstigma. För många kan det därför vara viktigt att träffa andra i samma situation och få stöd utifrån de utmaningar man ställs inför.

Frihet från sexuellt våld

Det är viktigt att vara trygg och kunna vara sig själv i partnerrelationer. Ingen ska behöva hamna i en situation där man känner sig obekväm, hotad, kränkt, trakasserad eller utsatt för fysiskt, psykisk eller sexuellt våld. Sexuellt våld kan drabba alla, men kvinnor och transpersoner är generellt mer utsatta än män. Våldet kan påverka människors fysiska, sexuella, reproduktiva och psykiska hälsa negativt.

Om du är i en utsatt situation kan du behöva stöd och hjälp för att förändra detta.