Kön, normer och psykisk hälsa

Förväntningar på kvinnor och män, flickor och pojkar

Det finns normer för hur kvinnor och män förväntas se ut, uttrycka sig och bete sig. När människor beskriver traditionell manlighet brukar de nämna sådant som att vara självständig, behärskad, stark och prestationsinriktad. Kvinnlighet brukar i stället handla mer om sårbarhet, att vara emotionell och omhändertagande. De här förväntningarna brukar kallas för könsmönster eller könsroller.

Förväntningarna på kvinnor och män ser olika ut i olika sammanhang. De förändras också över tid. Trots att könsrollerna inte stämmer med hur människor verkligen är, beskrivs kvinnlighet och manlighet nästan alltid som olika sätt att vara eller till och med som motsatser till varandra.

Könsrollerna påverkar vilka vi är och hur andra ser på oss. Exempelvis kan pojkar få leka vildare och mer busiga lekar, medan flickor uppmuntras att sitta lugnt och pyssla. Könsrollerna kan påverka vårt val av utbildning och yrke, vad vi gör på fritiden, våra relationer och vår hälsa.

Könsroller kan ge både trygghet och begränsningar

Att känna igen sig i könsmönster och leva enligt en könsroll kan kännas rätt och tryggt för vissa. För andra upplevs det begränsande. De flesta av oss upplever att könsrollerna är bekväma på vissa sätt – men problematiska på andra. Normerna gör att vi vet vad som förväntas av oss. Men friheten att vara sig själv blir mindre när det finns starka normer att förhålla sig till. Att gå emot normerna kan få oss att känna att vi inte passar in. Men också att bli ifrågasatta eller utsatta för allt från blickar och markeringar till våld.

Oavsett hur man känner får könsmönstren konsekvenser på gruppnivå – också för den som följer normerna. Några exempel på hur könsnormerna påverkar våra möjligheter och vår hälsa tas upp i den här texten.

Mer om normer  

Flickor har högre betyg och känner mer skolstress

I dag får pojkar lägre betyg än flickor i alla ämnen, och det kan delvis ha med könsmönster och förväntningar att göra. Att engagera sig i skolarbetet kan ses som ”tjejigt”, och därmed töntigt, och därför vara något killar tar avstånd ifrån. Samtidigt kan tjejer få mer bekräftelse för att de anses vara duktiga, medan pojkar kommer undan med att vara stökiga och slarviga, eller i första hand får negativ uppmärksamhet. En konsekvens för tjejerna är att de upplever mer skolstress än killarna och ofta ställer högre krav på sig själva.

Kvinnor tar större ansvar för hem och barn

Kvinnor dubbelarbetar mer än män, det vill säga både lönearbetar och tar ett större ansvar för hem och barn. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet och vårdar oftare sjuka barn och anhöriga. Kvinnor arbetar också oftare deltid, vilket påverkar deras löneutveckling och pension. Dubbelarbetet kan vara en av anledningarna till att kvinnor i högre grad än män upplever stress, oro och nedstämdhet.

Detta får konsekvenser också för män som förlorar värdefull tid med familjen. I familjer med en mamma och en pappa uppger barnen att de hellre pratar med mamman än med pappan när de mår dåligt. Nära relationer har stor betydelse för vår hälsa. Att förlora familjetid kan därför påverka måendet negativt.

Män tar större risker

De flesta som drunknar eller dör i trafiken är män. Det hänger ihop med att män har ett annat riskbeteende än kvinnor, som att inte använda flytväst på sjön. Att vara försiktig och ta hand om sig själv kan anses omanligt. Det är oftast män som kör för fort, för farligt och är onyktra i trafiken.

Statistik över arbetsplatsolyckor visar att majoriteten som omkommer i arbetet är män. Historiskt har män haft de farligaste jobben i samhället. Det är också ofta män som förväntas vara de som ingriper i farliga situationer, som eldsvådor eller allvarliga olyckor.

Det är också fler män än kvinnor som hamnar i missbruk och kriminalitet. Nio av tio som sitter i fängelse är män.

Män förväntas använda och tåla våld

Vid misshandel, mord och dråp är gärningspersonen oftast en man. Män står även för de flesta sexuella övergrepp som sker i samhället.

Det sexuella våld och det våld i nära relationer som kvinnor utsätts för är ett stort samhällsproblem. För den som blir utsatt leder det till rädsla och allvarlig psykisk ohälsa. Men även män utsätts för våld. Det är fler män än kvinnor som blir misshandlade, oftast av en annan man och i en offentlig miljö.

Nästan alla tar avstånd från våld. Samtidigt kan en del pojkar och män uppleva att de förväntas kunna använda och tåla ett visst mått av våld. I att vara pojke eller man kan ingå att delta i skojbråk eller kunna försvara sig själv eller en partner genom att slåss – eller bita ihop om man blir utsatt. Dessa förväntningar och detta beteende måste förändras. 

Kvinnor förväntas vårda relationer – män är mer ensamma

Vilken roll vi tar (eller får) i nära relationer har samband med könsmönster. Kvinnor uppfattas ofta som bättre än män på att vårda relationer, som att ringa till vänner, komma ihåg födelsedagar eller samtala om viktiga saker. 

Studier visar att vuxna män i större utsträckning än kvinnor saknar en nära vän. Kanske tycker man att det är svårt att tala om känsliga saker eller ta kontakt med nya personer. Det kan ta emot att erkänna att man känner sig ensam, och försöka göra något åt det.

Samtidigt kan det vara extra svårt att som kvinna uppleva ensamhet eller sakna familj och barn, just eftersom könsmönstren ser ut som de gör. 

Mer om ensamhet

Vilka känslor är okej att visa?

Könsmönster gör att flickor och pojkar uppmuntras att visa känslor på olika vis. Det är ofta mer förväntat och accepterat för flickor än för pojkar att exempelvis visa ledsenhet och rädsla. För pojkar är det i stället mer accepterat att visa ilska. Om ledsenhet tolkas som svaghet kan det ta emot att berätta hur man mår.

Att kvinnor förväntas kunna uttrycka känslor gör att de kan få fler möjligheter och tillfällen att öva på det. De kan då få bekräftelse från omgivningen som lättare uppfattar vad de behöver. Män är ofta mer ovana att sätta ord på känslor och behov. Det kan också vara svårt att känna igen signaler på psykisk ohälsa om man inte har tränats på att uppfatta och uttrycka känslor som stress, oro, ångest och nedstämdhet.

Kvinnor gör fler självmordsförsök – män dör oftare i suicid

Att hålla känslor inom sig eller själv försöka hantera livets svårigheter kan leda till att ens psykiska ohälsa hinner bli alltför stor innan man får hjälp. De flesta självmordsförsök görs av kvinnor, medan majoriteten av dem som dör i suicid är män. Om människor hade lättare för att prata om sitt mående och fick mer stöd skulle statistiken kanske se annorlunda ut. 

Mer om självmordstankar

Män har svårare att få hjälp 

Män väntar längre än kvinnor innan de söker hjälp, och de söker hjälp mer sällan. Kvinnor får oftare än män vård för psykisk ohälsa och rapporterar mer ängslan, oro och ångest. Det kan ha samband med att den vård som erbjuds inte passar män och att män känner mer skam för psykisk ohälsa. Föreställningar om att män ska klara sig själva kan göra det svårt att be om hjälp. Att be om hjälp kan för en del upplevas som ett nederlag, eller en förlust av status och kontroll.

Det kan också ha samband med att män uttrycker ohälsa på andra sätt än kvinnor. Män som blir deprimerade kan till exempel visa andra symtom än de som förväntas, som aggressivitet och missbruk. Det kan göra att mäns psykiska ohälsa inte upptäcks och att de inte får rätt behandling. De flesta som dör i alkoholrelaterade sjukdomar är män. Missbruket kan ha varit ett sätt att lindra starka känslor eller dölja sitt mående för andra.

På väg åt rätt håll

I dag uppmärksammas könsmönstrens samband med psykisk ohälsa mer, och förändringsarbetet bedrivs på flera nivåer. Diskrimineringslagen förbjuder till exempel diskriminering av kön och könsuttryck. Skolan är skyldig att motverka könsmönster som begränsar elevernas utveckling. På arbetsplatser uppmärksammas strukturer som leder till risktagande eller stress.

Flera organisationer och verksamheter arbetar för att fylla begreppen kvinnlighet och manlighet med ett nytt innehåll. De stöttar människor att våga visa fler sidor av sig själva och på så sätt må bättre. Att förändra könsmönstren är också ett sätt att förebygga våld och sexuella övergrepp.

Vad kan jag göra själv?

Det finns många saker du själv kan göra. Ett första steg är att fundera på vilka konsekvenser könsmönstren har fått för dig i ditt liv. Vilka attityder har du till psykisk hälsa? Finns det något som rör ditt mående och dina relationer som du önskar vore annorlunda?

Att bestämma sig för att det är okej att känna och visa sina känslor för andra kan vara början på en positiv utveckling. När du själv börjar agerar annorlunda kommer andra att bemöta dig på nya sätt. Ditt eget mod kommer att sprida sig. När du vågar vara personlig, vågar också dina vänner vara det.

Många inser då att andra delar deras erfarenheter. Att du sätter ord på eller på annat sätt uttrycker ditt mående och förstår att du inte är ensam kan i sig leda till att du mår bättre. 

Ta hand om din fysiska hälsa

När det gäller livsstil, fysisk aktivitet, kost och sömn kan det också finnas samband med könsmönster. Det finns olika förväntningar på hur vi ska ta hand om vår fysiska hälsa, vilket fysisk aktivitet vi förväntas ägna oss åt, vad vi förväntas äta och vad som anses vara en manlig eller kvinnlig livsstil. Den fysiska hälsan påverkar också den psykiska hälsan. Låt inte könsmönster hindra dig i vad du kan göra för att ta hand om din fysiska och psykiska hälsa. Finns det något du kan förändra för att må bättre?

Förminska inte problemen

Personer som försöker undvika att ta tag i sin psykiska hälsa använder olika strategier. Det kan vara att skjuta upp kontakten med vården, förminska problemen, försöka lösa saker själv, härda ut eller isolera sig från omgivningen för att orka med vardagen. Känner du igen dig i något av det? Det går att förändra.

Visa fler sidor av dig själv

Fundera på vilka egenskaper som är mest utmärkande hos dig. Finns det sidor du sällan visar? Om du brukar hålla dig i bakgrunden, ta reda på hur det känns att ta mer plats. Om du tror att du inte kan visa känslor och prata om hur du mår kan du fundera på om det verkligen stämmer.

Ge plats åt varandra

Bekräfta dina vänner när de vågar vara sårbara eller be om hjälp. Genom att lyssna, ställa fler slags frågor och uppmuntra nya sidor kan vi hjälpa varandra att utvecklas. Vissa döljer hur de mår för att inte belasta andra. Testa att vända på det. Ta ansvar för ditt mående och var öppen inför dina vänner, då kan du få stöd och bekräftelse. Och om du mår bra kommer det att påverka människor i din omgivning positivt.

Ta ställning

Ett sätt att förändra könsmönster som leder till ohälsa är att ta ställning mot destruktiva strukturer, beteenden och uttryck. Det kan till exempel vara att ta avstånd från negativa och begränsande attityder, fysiskt och psykiskt våld och andra riskfyllda beteenden. Stötta varandra i att prioritera hälsosamma beteenden.

Ta hand om dina relationer 

Fundera på vad du tycker är viktigt i dina relationer och vad du behöver för att må bra. Nära relationer har betydelse för vårt välmående. Vilka relationer ger dig energi, trygghet och välmående? Hur kan du fördjupa relationerna till personer som finns i ditt liv?

Tillåt känslor

Att känna starka känslor är inte farligt och även de starkaste känslorna klingar av efter en liten stund. Håll inte tillbaka vad du känner av rädsla att framstå som svag. Att våga ta hand om det som är svårt är det modigaste du kan göra.