Vi använder kakor (cookies)

På dinpsykiskahalsa.se använder vi nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi använder också kakor för webbanalys för att kunna förbättra webbplatsen. Läs mer om kakor (cookies)

Hantera kakor

Här kan du välja vilka kakor du vill godkänna. Läs mer om kakor (cookies)

Nödvändiga

Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändiga kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska, till exempel säker inloggning.

Kakor för inställningar är kakor som låter webbplatsen komma ihåg information som ändrar hur webbplatsen fungerar eller visas.Detta kan till exempel vara föredraget språk eller regionen du befinner dig i.

Kakor för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.

Ensamhet

Ensamhet kan göra att man känner sig otrygg, övergiven och nedstämd, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Särskilt ofrivillig ensamhet kan påverka vår psykiska hälsa negativt. Men det finns saker man kan göra för att försöka bryta ensamheten.

Ensam på olika sätt

Det finns flera typer av ensamhet och människor upplever ensamhet på olika sätt. De allra flesta mår bättre av att ha sociala nätverk och socialt stöd, men vissa trivs med att vara ensamma. Det är upplevelsen som är det viktigaste för hur vi mår.

Självvald och ofrivillig ensamhet

Ensamhet kan vara självvald eller ofrivillig, och det är främst den ofrivilliga ensamheten som kan påverka hälsan negativt. Sverige sticker ut internationellt genom att ha många enpersonshushåll, men alla som bor ensamma känner sig så klart inte ensamma.

Objektiv och subjektiv ensamhet

Objektiv ensamhet handlar om att vara mer ensam eller isolerad jämfört med andra. Subjektiv ensamhet handlar däremot om att känna sig ensam, det vill säga uppleva att man skulle vilja ha mer eller bättre kontakt med andra människor. Den ensamheten kan bero på att man saknar en livskamrat eller nära vänner, eller för tillfället inte har någon att umgås med eller dela upplevelser med. Att känna sig utanför kan också vara jobbigt.

Social och emotionell ensamhet

Social ensamhet kan innebära att man har ont om nära vänner eller saknar arbetskamrater, och till exempel inte har någon att ringa till om man behöver stöd. Emotionell ensamhet handlar om brist på nära relationer. Man kan till exempel ha många ytliga sociala kontakter men sakna någon nära att dela sina tankar och bekymmer med. Man kan också prata om existentiell ensamhet, som innebär en känsla av att ens innersta tankar och känslor inte går att dela, att ingen verkligen lyssnar eller förstår.

Oklart hur vanligt det är med ofrivillig ensamhet

En studie från 2015 visade att mellan en halv miljon och en miljon svenskar kan betraktas som socialt ensamma. Men vi har ingen heltäckande bild eftersom det inte finns några undersökningar som regelbundet tittar på hur vanligt det är med ensamhet, i alla åldersgrupper. De flesta undersökningar visar dock att det främst är yngre personer och de allra äldsta som känner sig ensamma.

Människor som bor i större städer känner sig också mer ensamma än de som bor i mindre tätorter, både socialt och emotionellt, och män är mer ensamma än kvinnor. Studier har även visat att ensamhet är vanligare bland exempelvis arbetslösa och personer med låg inkomst.

Detta ökar risken för ensamhet

Problem med hälsan ökar risken för ensamhet, särskilt bland äldre, eftersom det kan bli svårare att vara social. Både psykisk och fysisk ohälsa är också vanligare bland äldre personer, vilket kan vara en anledning till att fler i den gruppen känner sig ensamma. Andra riskfaktorer är att förlora en partner, ha dålig ekonomi eller vara arbetslös.

Alla människor har olika stort behov av sociala kontakter, och vissa påverkas mer än andra av att vara ensamma och ha få sociala kontakter.

Ensamhetens konsekvenser

Ofrivillig ensamhet kan leda till sämre hälsa om det blir en långvarig, underliggande stress som aktiverar kroppens varningssystem. Det kan ge sämre immunförsvar, vilket i sin tur kan öka risken för exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, stroke och smärtproblematik. Det kan alltså vara jämförbart med att ha dåliga levnadsvanor, till exempel att röka eller inte träna.

När det gäller den psykiska hälsan finns det framför allt en koppling till depression, men ensamhet kan också bidra till ångest och leda till att man utvecklar demens tidigare. Ensamhet har även samband med sömnbesvär.

Ett problem är att dessa saker kan påverka varandra. Ensamheten kan leda till sämre hälsa, men sämre hälsa kan också göra att man blir mer ensam. Den som känner sig ensam kan dra sig undan eller ofrivilligt stöta bort andra människor. Det är viktigt att bryta den onda cirkeln innan situationen blir värre.

EASE-modellen kan bryta ensamhet

Det finns saker du kan göra för att försöka bryta din ensamhet, öka dina sociala kontakter, hantera dina känslor och skapa förändring.

EASE är en modell eller handlingsplan för hur du kan bryta din ensamhet i 4 steg:

  1. E står för Extend yourself. Det betyder att göra sitt yttersta.
    Det första steget handlar om att ta initiativ till kontakt genom att hälsa, småprata, ställa en enkel fråga till någon och ha ögonkontakt med andra människor.
  2. A står för Action plan, alltså att göra en plan.
    Det andra steget handlar om att fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sedan söka dig till dem, exempelvis en kör eller förening. Fokusera på dina intressen och styrkor.
  3. S står för Selection, alltså att göra ett urval.
    I det tredje steget ska du välja ut någon eller några som du har något gemensamt med och vill utveckla kontakten med. Fokusera på dem.
  4. E står för Expect the best. Det betyder att du ska förvänta dig bra saker från andra.
    I det sista steget ska du försöka tänka positivt och utgå från att andra människor vill väl.

Uppdaterat: 2022-05-31

Det handlar om dig, så vad vill du veta mer om?