Ofrivillig ensamhet - och hur du kan bryta den

Människor upplever ensamhet på olika sätt. De allra flesta mår bra av att ha sociala nätverk och socialt stöd, men vårt behov av att umgås med andra kan se olika ut. Vissa människor upplever ensamheten som påtvingad och jobbig medan andra väljer att vara ensamma för att de tycker att det är skönt. Det är hur man upplever ensamheten som är det viktigaste för hur man  mår och om ensamheten riskerar att bli skadlig eller inte.

Det finns olika typer av ensamhet

Ofrivillig ensamhet handlar om att våra relationer inte är som vi skulle önska att de var. Det kan handla om hur många relationer man  har, men också om relationernas kvalitet. Social ensamhet är objektiv och handlar om att man  saknar relationer eller sociala sammanhang. Men ensamhet handlar inte bara om antalet vänner eller kontakter. En del av oss har få men djupa relationer och är nöjda med det.  Andra kan ha många vänner, men ingen att dela sitt innersta med och därför känna sig ensamma ändå. Detta kallas emotionell ensamhet. Ibland pratar man också om existentiell ensamhet. Det är en djupare form av ensamhet och en upplevelse av att ingen riktigt kan förstå mig.

Läs mer om hur vanligt det är att känna sig ensam

Detta ökar risken för ensamhet

Ofrivillig ensamhet hör ihop med olika övergångar i livet, till exempel när vi byter skola, flyttar hemifrån eller när man  slutar att arbeta. Ensamheten kan vara kortvarig eller långvarig. Många äldre personer är särskilt utsatta för förluster i och med att vänner och släktingar dör vilket kan vara en anledning till att fler i den gruppen känner sig ensamma.  Problem med hälsan – både den fysiska och den psykiska - kan också påverka eftersom man ofta drar sig undan när man inte mår bra.

Alla människor har olika stort behov av sociala kontakter, och vissa påverkas mer än andra av att vara ensamma och ha få sociala kontakter.

Ensamhetens konsekvenser

På gruppnivå har man sett att långvarig ofrivillig ensamhet ökar risken för olika typer av ohälsa. Det betyder inte alla som är ensamma kommer att bli sjuka, bara att risken att drabbas är högre. Orsaken är att ofrivillig ensamhet leder till stress och en aktivering av kroppens varningssystem. Det försvagar vårt immunförsvar och belastar hjärt- och kärlsystemet. Det kan leda till sjukdomar, men också göra det svårare att återhämta sig efter en sjukdom. Risken för ohälsa kan också påverkas av våra levnadsvanor. När man känner sig  ensam kanske man  oftare tröstar sig  själv med mat eller alkohol. 

Ett problem är att dessa saker kan påverka varandra. Ensamheten kan leda till sämre hälsa, men sämre hälsa kan också göra att man blir mer ensam. När vi känner oss ensamma eller inte mår bra kan man dra sig undan eller ofrivilligt stöta bort andra människor. Det är viktigt att bryta den onda cirkeln innan situationen blir värre.

Så här kan du göra för att bryta din ensamhet

Det kan kännas svårt att prata om att man känner sig ensam. Men du är inte ensam om att känna dig ensam och det finns hjälp att få. Det finns till exempel särskilda forum och aktiviteter för den som vill träffa andra, både i form av fysiska möten och digitala forum. Det finns också stödjourer på telefon eller chatt. Länkar finns längre ned på sidan.

Det finns även saker du själv kan göra för att försöka bryta ensamheten. Ett exempel är EASE, en handlingsplan i 4 steg:

1. Extend yourself. Öva på att hälsa, ha ögonkontakt och kanske småprata med andra människor.
2. Action plan, Tänk ut var du kan träffa likasinnade och sök dig dit. Fokusera på dina intressen. Du kan exempelvis gå med i en kör eller förening.
3. Selection, Välja ut någon eller några personer som du vill utveckla kontakten med. Fokusera på dem.
4. Expect the best. Försök att ha positiva förväntningar och utgå från att andra människor vill dig väl.

Här nedan har vi listat några fler förslag på vad du kan göra.

• Visa intresse för och omtanke för personer i din närhet. Du kan till exempel fråga om du kan hjälpa till med något, eller volontärarbeta.
  Läs mer om hur du kan ge av din tid och ditt engagemang.
• Om du vill hitta nya sätt att umgås via sociala medier kan du även få hjälp eller stöd med att bli mer digital genom till exempel Digitalhjälpen.
  Digitalhjälpen - (pts.se)
• Tänk på att det är viktigt att upprätthålla rutiner kring mat, sömn och fysisk aktivitet för att du ska må bra, och att orka göra andra saker.
  Läs mer om att skapa rutiner som får dig att må bra.

Så kan du hjälpa någon som är ensam

Vi kan som medmänniskor hjälpa varandra genom att vara uppmärksamma på om någon verkar ensam eller utanför och aktivt försöka se och inkludera dem.

• Försök vara lite extra uppmärksam på om någon i din närhet verkar ensam. Ensamhet kan vara självvalt, men det skadar aldrig att ta kontakt och fråga. Du behöver inte känna någon press på att säga rätt saker, det är ofta bättre att säga något än att inte säga någonting alls.
• Hör av dig via mejl, telefon eller sociala medier till någon du inte pratat med på länge och fråga hur det står till. Om ni bor i närheten kan du ge förslag på någonting ni kan göra tillsammans eller fråga om du kan hjälpa till med något.
• Om personen som är ensam är ovan med digital teknik kan du erbjuda dig att hjälpa till genom att visa och ge stöd i hur man använder olika digitala mötesplattformar.
• Var vänlig och inkluderande mot omgivningen, till exempel genom att stanna upp och växla några ord med människor du träffar. Bara ett leende och ett hej kan göra mer än du tror.
• Vid behov kan du guida vidare till kontakt med träffpunkter, eller vid behov hjälporganisationer. Det finns flera stödjourer för de som bara vill ha någon att prata med. Vi har samlat några exempel på stöd nedan.

Länkar till stöd och hjälp

BRIS
För dig under 18 år, ring tel. 116 111 eller chatta på bris.se.

Jourhavande kompis
Chatt för dig under 25 år som drivs av Röda Korsets ungdomsförbund, via jourhavandekompis.se. 

Jourhavande medmänniska
Jourtelefon för dig som behöver prata med någon på natten. Tel. 08-702 16 80. Chatt via jourhavande-medmanniska.se.

Röda korset
Du kan söka stöd hos Röda korset om du är äldre och ofrivilligt ensam (rodakorset.se).

Äldrelinjen
För dig som är över 65 år och behöver någon att prata med. Ring 020-22 22 33. Äldrelinjen drivs av Mind.

Här hittar du fler stödjourer om du mår dåligt (1177.se)

Länkar till mötesplatser 

Makalösa föräldrar
Erbjuder meningsfulla verksamheter för makalösa föräldrar och deras barn genom våra lokalföreningar och familjenätverk i hela Sverige. Med stöd, erfarenhetsutbyte och gemenskap (makalosa.org) 

Citypolarna
För dig som vill skapa aktiviteter eller hänga med på andras. Ett bra sätt att umgås och skaffa nya hobbies (citypolarna.se).

Seniorval mötesplatser
Träffa andra för att umgås eller hitta på olika aktiviteter (seniorval.se)  

Äldrekontakt
Äldrekontakt arbetar för att bryta social isolering bland ensamma äldre. Äldre som känner sig ensamma får möjlighet att träffas en gång varje månad (aldrekontakt.se).