Vi använder kakor (cookies)

På dinpsykiskahalsa.se använder vi nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi använder också kakor för webbanalys.

Läs mer om vilka kakor vi använder.

Hantera kakor

Här kan du välja vilka kakor du vill godkänna.

Nödvändiga

Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändiga kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska, till exempel säker inloggning.

Kakor för inställningar är kakor som låter webbplatsen komma ihåg information som ändrar hur webbplatsen fungerar eller visas. Detta kan till exempel vara föredraget språk eller regionen du befinner dig i.

Kakor för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.

Folkhälsomyndigheten Din psykiska hälsa

Hur vanligt är det att känna sig ensam?

Att känna sig ensam är ganska vanligt. Var fjärde person i Sverige uppger att de känner sig ensamma, men det skiljer en del mellan olika åldersgrupper och det är vanligare bland unga och äldre. En viktig faktor som kan avgöra om man känner sig ensam eller inte är om man har någon att anförtro sig åt.

Ungefär var fjärde person (26 procent) i befolkningen 16 år och uppåt uppger att de besväras av ensamhet och isolering. De allra flesta upplever lätta besvär (23 procent) men en del har svåra besvär (3 procent). Det skiljer sig mellan olika åldersgrupper. En av tre unga vuxna mellan 16 och 29 år uppger att de har lätta besvär av ensamhet och isolering. Bland de äldsta, 85 år och äldre, uppger 40 procent av kvinnorna och nära 30 procent av männen, att de har lätta besvär av ensamhet och isolering. Svåra besvär av ensamhet och isolering är vanligast i gruppen unga män 16-29 år (7 procent)

I åldern 16–44 år svarar dubbelt så många män som kvinnor att de saknar någon att anförtro sig åt. Var fjärde man i åldern 16-29 år saknar någon att anförtro sig åt.

Vad är ofrivillig ensamhet?

Ofrivillig ensamhet kan exempelvis handla om att man har färre relationer än man skulle önska, eller att man saknar någon att dela djupare tankar och känslor med trots att man har människor runt om sig. Ensamhet kan göra att man känner sig otrygg, övergiven och nedstämd. Ofrivillig ensamhet kan alltså påverka vår psykiska hälsa negativt. Ensamhet kan också ha inverkan på den fysiska hälsan samtidigt som fysisk ohälsa i sig kan vara en riskfaktor för ensamhet, särskilt för äldre.

Var kommer statistiken ifrån?

Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt, till exempel med enkätundersökningar. Informationen här kommer från 2022 års nationella folkhälsoenkät som har besvarats av personer i åldern 16 år och uppåt. Den innehåller frågor om bland annat ensamhet och isolering men även om andra psykiska besvär.

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor (folkhalsomyndigheten.se)

Uppdaterat: 2022-12-28