Hur mäter man psykisk hälsa i befolkningen?

Enkäter

I en enkät kan man ställa frågor om psykisk hälsa, till exempel självupplevda besvär, välbefinnande eller synen på psykisk hälsa. Svaren ger en bild av hur människor själva upplever sin hälsa.

Det finns flera fördelar med enkäter. De kan till exempel nå ut till många personer, alla får samma frågor och man kan göra samma enkät flera gånger och se om resultaten ändras över tid. Men det finns också nackdelar, till exempel att frågorna kan tolkas olika och att många inte svarar alls. Med fasta svarsalternativ blir det lättare att analysera resultaten, men det kan styra eller begränsa den som svarar. Öppna frågor där man kan svara fritt är ibland bättre för den som svarar, och den som gör undersökningen kan få utförligare beskrivningar. De tar dock mer tid att analysera.

Frågorna behöver testas

Det är svårt att ställa frågor som exakt mäter det man vill veta. Om en fråga tolkas olika av svarspersonerna blir resultatet osäkert – om det ens visar det som man ville undersöka. Frågorna i en enkät behöver därför testas så att man vet att de flesta tolkar dem på samma sätt. Det brukar kallas att validera frågorna.

Ett urval får svara på frågorna

Vi kan inte fråga alla i Sverige om deras psykiska hälsa, utan i en enkätundersökning ber man ett antal personer svara på frågorna. Urvalet ska spegla befolkningen, eller den grupp som ska undersökas, när det exempelvis gäller ålder, kön, utbildningsnivå, var i Sverige de bor och vilken sysselsättning de har. Om man ställer frågor till 100 elever på en gymnasieskola i centrala Malmö kommer deras svar inte spegla vad alla svenskar känner och tycker. Det är viktigt att fundera på vilka man har frågat och hur det påverkar svaren.

Många struntar i att svara

Ett annat problem är att många inte svarar på de enkäter som skickas ut, och då behöver man undersöka vilka som inte svarade på enkäten. Om många av dem till exempel bor på landsbygden, är födda utomlands eller har kort utbildning kommer det att påverka resultaten. Man behöver då göra särskilda analyser som tar hänsyn till det här bortfallet, så att resultaten blir mer generaliserbara för hela befolkningen.

Intervjuer

Intervjuer kan genomföras när man vill få fördjupad kunskap om vad folk kan, tycker, känner eller behöver. De kan genomföras enskilt eller i grupp, på plats, via telefon eller via videomöte. Vissa intervjuer följer en mall medan andra är mer öppna och kan leda till följdfrågor och resonemang. Fördelen är att man kan få mycket mer information av den som svarar jämfört med en enkät, det kan ge en bredare förståelse för varför en viss grupp till exempel agerar eller mår på ett visst sätt. Det kan dock vara tidskrävande att analysera svaren.

En enkätundersökning kan till exempel visa att unga killar i lägre utsträckning än andra söker hjälp vid psykiska besvär, medan en intervjustudie kan undersöka varför det är så och kanske vad man skulle kunna göra åt det. Intervjuer kan också vara ett bra sätt att undersöka vilka frågor som är viktiga att utforska vidare genom andra datakällor, eller hur man ska ställa frågor i en enkät.

Data från register

Data från olika register kan också ge en bild av den psykiska hälsan i olika grupper. Det finns till exempel uppgifter om hur många som sökt psykiatrisk vård, hur många som fått en viss diagnos, hur många som hämtat ut medicin eller hur många som begått självmord. Däremot säger registerdata inget om varför det ser ut på ett visst sätt, och inte heller hur personerna bakom statistiken upplever situationen eller vilka konsekvenserna blir. Bland registren som används finns patientregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret.

Annan kunskap och andra metoder

Det finns även andra metoder för att samla information om psykisk hälsa, till exempel att observera barns beteende för att undersöka hur de mår. Andra exempel är att göra litteraturöversikter och sammanställa forskning om ett visst ämne. Då kan man överblicka hur kunskapsläget ser ut, både i Sverige och internationellt, och använda det som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Man kan också upptäcka kunskapsluckor. Vad vet vi faktiskt inte så mycket om? Vad skulle behöva studeras närmare?

Olika källor kan ge olika resultat – ett exempel

Statistiken ger olika bild av den psykiska ohälsan beroende på vilken datakälla man utgår ifrån, så ofta behöver man kombinera olika källor. I det här fallet jämför vi statistik för yngre personer 16–29 år gamla, och äldre personer 65–84 år gamla, från enkäten Hälsa på lika villkor 2021 (Folkhälsomyndigheten).

Enkätsvaren visar att svåra besvär av ängslan, oro och ångest är vanligare bland yngre personer (15 procent) än bland äldre (3 procent). Sett till de yngre svarade 20 procent av kvinnorna att de har svåra sådana besvär, men bara 10 procent av männen. Över 40 procent av befolkningen har lätta besvär av ängslan, oro eller ångest, nästan hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen. Även lätta besvär är vanligare bland yngre personer.

Data i patientregistret visar också att fler yngre än äldre får vård inom psykiatrin. Under 2019 gjorde yngre personer fyra gånger fler besök hos en läkare inom den specialiserade öppna psykiatrin jämfört med äldre personer.

Enligt vad personer själva svarar i enkäter och vad patientregistret visar så verkar den psykiska ohälsan alltså vara mer utbredd bland unga. Men enligt läkemedelsregistret var det nästan tre gånger så vanligt att äldre (75 år eller äldre) hade hämtat ut antidepressiva läkemedel jämfört med yngre (15–29 år). Läkemedelsregistret visar alltså att psykisk ohälsa är vanligast bland äldre, sett till medicinsk behandling. De olika datakällorna mäter olika delar av psykisk ohälsa och visar att en källa inte räcker för att ge en helhetsbild.

Vad kan ligga bakom denna skillnad? Här ger vi några möjliga förklaringar:

• Synen på psykisk hälsa kan hänga ihop med människors ålder. Kunskap om och förändrade attityder kring psykisk hälsa kan göra att medvetenheten och öppenheten förändras. Det kan exempelvis vara så att äldre personer inte är lika öppna med hur de mår när de besvarar en enkät, och att yngre personer svarar på ett annat sätt. Grupperna kan också ha olika syn på vad psykisk hälsa är.
• Traditionella könsmönster kan göra att psykisk ohälsa yttrar sig på olika sätt för killar och tjejer, till exempel genom att de beter sig utåtagerande eller inåtvänt. Män kan exempelvis ha svårare än kvinnor att erkänna att de har psykiska besvär, och vara mindre benägna att söka hjälp och vård. Det är också möjligt att de bemöts på olika sätt inom vården.
• Det kan också finnas vissa åldersskillnader i vilken behandling som rekommenderas.

Vi behöver alltså titta på flera olika källor för att få en bild av den psykiska hälsan, och dessutom fundera på vilka saker som kan påverka den bilden.

Läs mer

Datakällor – så tar vi fram statistik (folkhalsomyndigheten.se)