Hur normer kan påverka vår psykiska hälsa
Normer är oskrivna regler eller föreställningar om hur man ska se ut, uttrycka sig och bete sig tillsammans med andra människor. Föreställningar om vem man ska vara. Normer för med sig förväntningar och antaganden som påverkar oss i vår vardag. De är ofta så självklara att de inte märks förrän man bryter mot dem. Den som inte kan eller vill leva upp till sådana förväntningar kan drabbas av konsekvenser som kan leda till psykisk ohälsa.
Normer är viktiga för att ett samhälle ska kunna fungera och för att vi ska kunna leva tillsammans, men det kan också skapa problem om man inte kan eller vill leva upp till dessa förväntningar. Att normer kan skapa trygghet, kontroll, rutiner och igenkänning kan både vara bra och dåligt. Det är därför viktigt att skilja mellan normer som förenar, underlättar och skyddar – och normer som ger makt, begränsar, utesluter och skapar utsatthet.
Det finns normer på alla nivåer i samhället. Vissa är universella och ser likadana ut i många länder, medan andra är mer nationella, regionala eller till och med lokala. Normer skapas också i olika sammanhang och kontexter.
Vi förhåller oss till flera olika normer
Vi är alla individer med många sidor och egenskaper och vi behöver förhålla oss till många olika normer och olika sammanhang. Vi har alla till exempel en ålder, en sexuell identitet, en etnicitet och en funktionsförmåga. Alla påverkas av normer, vi kan i många fall anpassa oss och passa in i olika sammanhang, men ibland måste man gå emot det som förväntas för att kunna vara sig själv eller för att stå för sina åsikter.
Det finns många normer som gäller den fysiska och psykiska hälsan – förväntningar på att alla mår bra och att sociala relationer fungerar smidigt. Variationer i vår psykiska hälsa kan till exempel betraktas som obekväma, något man inte ska prata om eller något som man själv orsakat. Ändå upplever de flesta psykisk ohälsa någon gång i livet. Den här sortens normer gör att många inte vågar prata om sin psykiska hälsa eftersom de är rädda för att ses som annorlunda, bli ifrågasatta eller få ett dåligt bemötande.
Den som avviker kan drabbas direkt eller indirekt
Det kan vara obekvämt, jobbigt och ibland till och med farligt att utmana normer. Att utmana normer kan få konsekvenser, men det kan handla om båda positiva och negativa konsekvenser, på både på kort och lång sikt. Att inte passa in, att bli ifrågasatt eller att alltid behöva försvara rätten att vara sig själv kan leda till stress, oro, rädsla och social utsatthet. Det påverkar i förlängningen också den psykiska hälsan. Den som avviker från en eller flera normer riskerar dessutom att drabbas av kränkningar, utanförskap, trakasserier eller diskriminering. Om man är normbrytare på flera olika sätt kan detta skapa en större utsatthet, olika förhållanden kan påverka varandra och göra att man måste förhålla sig till fler risker och utmaningar.
Normer handlar om makt och position
Det kan finnas fördelar med att följa de normer som finns och det kan förbättra ens förutsättningar, position och makt. Den enes frihet och tolkningsföreträde kan dock bli den andres begränsning och utsatthet. Vem får bättre möjligheter, förutsättningar och fördelar? Vem behöver inte förklara eller försvara sin identitet, sin situation eller sina val? Alla vet inte att de särbehandlar, kränker eller diskriminerar andra människor, det kan ibland ske omedvetet. En utmaning med att vilja förändra normsystem, och göra förutsättningarna mer jämlika för alla, kan vara att någon eller några kanske måste ändra på sina principer, släppa lite på sina privilegier och inte ges vissa fördelar.
Att känna oro för att bli utsatt
Även om man själv inte utsätts kan det vara stressande att se hur andra i samma situation drabbas på olika sätt och an kan också påverkas av tidigare dåliga erfarenheter som man bär med sig. Det kan leda till att man ibland förväntar sig att själv bli dåligt bemött eller utsatt. Utsattheten är inte alltid tydlig. Det kan handla om upprepade ifrågasättanden. Ibland märks det i blickar, gliringar, nedvärderande humor och attityder hos dem runt omkring oss. Det kan skapa en ihållande oro och stress, en vaksamhet och en otrygghet. Det är olika delar av något som brukar kallas minoritetsstress.
Stigmatisering kan leda till psykisk ohälsa
En grupp som bryter mot normen riskerar att stigmatiseras. Det innebär att gruppen pekas ut och förknippas med något negativt, att man antar saker om de personer som hör till gruppen. Att tillhöra en stigmatiserad grupp kan vara stressande, eftersom man måste hantera omgivningens fördomar och negativa attityder men också sitt eget självstigma. Det kan i sin tur öka risken för psykisk ohälsa.
Alla kan medverka till förändring
För en enskild person är det svårt att snabbt ändra normer som många andra är med och skapar, men alla kan bidra till förändring på sikt
- Rannsaka dig själv och se vilka normer som du har med dig och som medvetet eller omedvetet påverkar vad du tänker och gör.
- Säg ifrån, uppmärksamma och diskutera när du märker att normer begränsar dig själv eller någon annan.
- Fundera på om du kan göra något för att fler ska kunna må bra och vara sig själva. Hur kan du bidra till inkludering och öppenhet? Hur kan du förändra dina förväntningar och eventuella fördomar?
Tänk på att det är vi människor som skapar normerna, och att vi också kan ifrågasätta och förändra dem.
Läs mer
Uppdaterat: 2022-01-05