Negativa attityder och stigmatisering

Negativa attityder, fördomar och stereotyper kan leda till stigmatisering

Stigmatisering innebär att de som är i majoritet anser att en annan grupp avviker från samhällets normer och den gruppen pekas ut och förknippas med något negativt. Det handlar ofta om bristande kunskap eller brist på erfarenheter som kan leda till rädsla, fördomar, negativa attityder och distansering. Rädslan kan grunda sig i att något känns främmande eller annorlunda, men det kan även bero på att det kommer nära ens egna tankar eller erfarenheter som man har svårt att acceptera eller kanske inte vill kännas vid.

Distanseringen kan grunda sig i en missriktad omtanke att inte säga eller göra fel saker mot personen. Man kanske tror att det på något sätt skulle kunna förvärra situationen. Det kan göra att man undviker att prata med någon som mår dåligt, vilket kan bidra till en tystnadskultur och ett osynliggörande.

Vad menas med attityder, fördomar och stereotyper?

• En attityd är en inställning till något och kan vara både positiv, neutral eller negativ. En attityd kan förändras över tid, är ofta kopplad till normer i samhället, som kan vara mer eller mindre grundade i kunskap och erfarenheter.
• Negativa och ofta ogrundade attityder brukar också kallas fördomar. Fördomar är något som alla människor bär på i olika hög grad, både medvetna och omedvetna. Fördomar kan leda till diskriminering men behöver inte nödvändigtvis göra det.
• Attityder och fördomar skapar i sin tur stereotyper, dvs. generaliserade och oftast felaktiga uppfattningar om människor i en grupp.

Stigmatiseringens konsekvenser

Negativa attityder och fördomar kring psykisk ohälsa kan påverka personer som lever med psykiska besvär eller psykiatriska tillstånd eller diagnoser. De kan bli ifrågasatta, nedvärderade, utestängda från att delta i olika sammanhang och utsätta för förutfattade meningar och ogrundade antaganden. Många upplever att det kan påverka vilket bemötande man får i olika sammanhang, till exempel inom vården.

Fördomar och okunskap gör också att många undviker att prata om sina problem och erfarenheter, eftersom de inte vill ses som annorlunda. Psykisk ohälsa syns oftast inte utanpå och kan många gånger gå att dölja om man vill eller känner sig tvungen. Det gör att en del lever med en oro för att deras diagnos eller ohälsa ska avslöjas.

Personer som tillhör den stigmatiserade gruppen kan också ta till sig allmänhetens negativa attityder och tänka samma sak om sig själva, så kallat självstigma. Det kan leda till att man får sämre självkänsla och inte litar på sin egen förmåga att klara av något. Den som blir stigmatiserad känner ofta skam och låter kanske bli att söka hjälp trots att det behövs.

En annan aspekt av stigmatisering handlar om att man blir ifrågasatt, exkluderad, trakasserad, diskriminerad eller på annat sätt utsatt för att man avviker från normen. Det kan till exempel handla om att man har en funktionsnedsättning, tillhör hbtqi-gruppen, är född i annat land eller är troende. Den typen av utanförskap och utsatthet kan leda till psykisk ohälsa. Stigmatisering har med andra ord flera dimensioner och kan alltså både orsaka psykisk ohälsa och påverka den som lever med psykisk ohälsa.

Det går att förändra attityder och fördomar om psykisk ohälsa

Det finns flera saker man kan göra för att förändra sina attityder och fördomar när det gäller psykisk ohälsa. Det viktigaste är att faktiskt förstå att man kan behöva lära om och lära nytt.

Här är några exempel på sådant som du kan göra:

• Ta del av andras erfarenheter. Forskning visar att vi kan minska fördomar och förändra attityder genom att prata med personer som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Var öppen och nyfiken, ställ frågor och resonera. Men respektera människors integritet och tänk på att alla inte vill berätta.
• Lär dig mer om psykisk hälsa och ohälsa, vad som påverkar hälsan och vad man kan göra för att må bättre. Det kan öka din förståelse för din egen och andras psykiska hälsa och situation. Vår kunskap kan påverka våra attityder.
• Tänk på att alla har en psykisk hälsa som varierar under livet och att de allra flesta mår dåligt under någon period i livet. Den kunskapen kan hjälpa dig att förstå andra och dig själv bättre.  När du själv mår dåligt finns det förmodligen fler som har liknande känslor och erfarenheter som du, du är inte ensam i att känna som du gör.
• Prata mer om psykisk hälsa, även med dina närstående. Om några vågar öppna sig och berätta kanske fler känner att det är okej att säga något. Det är dock viktigt att känna sig trygg i sammanhanget och att själv få avgöra om man vill ta initiativet.
• Lär dig mer om normer och hur de kan skapa trygghet och möjligheter, men även begränsningar och utsatthet. Vi kan vara olika utan att behöva se oss som ett ”vi” och ett ”dom”.

Vi har alla en möjlighet att motverka fördomar och minska utsatthet. Sprid kunskap och positiva erfarenheter till personer i din närhet.