Hur många har ett gott psykiskt välbefinnande?
Drygt åtta av tio tycker att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Bland personer mellan 65 och 84 år finns högst andel som svarar att de har gott välbefinnande. Att ha ett psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man oftast ser positivt på framtiden, känner sig lugn, kan tänka klart och kan hantera problem på ett bra sätt.

Figur 1. Drygt åtta av tio personer i Sverige tycker att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2024, Folkhälsomyndigheten.
De flesta tycker att de mår bra psykiskt
De flesta tycker att de har ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande, drygt åtta av tio, 84 procent. Bland äldre personer 65–84 år finns det högst andel som svarade att de hade gott välbefinnande och det gäller både kvinnor och män. Bland unga kvinnor i åldern 16–29 år var det minst andel som uppgav ett gott psykiskt
Figur 2. Andel i olika åldersgrupper som uppger gott psykiskt välbefinnande.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2024, Folkhälsomyndigheten.
Vad betyder det att ha ett gott psykiskt välbefinnande?
Psykiskt välbefinnande är detsamma som att må bra psykiskt. Det innebär bland annat att man oftast ser positivt på framtiden, känner sig lugn och kan tänka klart och kan hantera problem på ett bra sätt men också om förmågan att hantera livets upp- och nedgångar och att balansera positiva och negativa känslor. Psykiskt välbefinnande är också att ha goda sociala relationer, att känna engagemang, och att kunna utveckla och uppnå sin potential utifrån sina förutsättningar.
Var kommer statistiken ifrån?
Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt, till exempel med enkätundersökningar. Informationen här kommer från 2024 års nationella folkhälsoenkät, Hälsa på lika villkor, som har besvarats av drygt 17 000 personer i åldern 16 år och uppåt. Den innehåller frågor om bland annat psykiskt välbefinnande och psykiska besvär.
Läs mer
Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor (folkhalsomyndigheten.se)
Uppdaterat: 2025-01-03