Ångest

Ångest är kroppens sätt att reagera på upplevda faror. Det kan vara väldigt obehagligt, men det är inte farligt i sig och går nästan alltid över. Om du besväras av återkommande ångest kan du hitta sätt att hantera den. Du kan också söka hjälp om du har kraftig ångest eller får svårt att klara av vardagen.

Fotograf: Maja Brand

Ångest är obehagligt men inte farligt i sig

Ångest är en del av kroppens larmsystem som aktiveras när något upplevs som farligt, för att vi ska göra oss redo för att fly, slåss eller ”spela död”. Det är vanligt med hjärtklappning, andningssvårigheter, yrsel, tryck över bröstet, svettningar, stickningar eller domningar. Ibland kan ångesten vara så stark att det känns som att man ska svimma eller dö. Men det är inte farligt i sig att ha ångest, och det går nästan alltid över av sig själv.

Ångest kan bero på olika saker

Att få ångest ibland är naturligt, särskilt om man utsätts för påfrestningar eller större förändringar. Man kan också få ångest utan att veta varför, eller av sådant som man inte tänker borde ge ångest.

Ångest är vanligare när man är stressad eller i kris, men är också ett vanligt symptom vid till exempel depression eller ätstörningar. Ångesten kan också vara en del av ett så kallat ångestsyndrom, exempelvis generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, tvångssyndrom, social fobi, specifika fobier (exempelvis mot spindlar) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Läs mer om ångest på 1177.se.

Eftersom ångest kan vara väldigt obehagligt är det lätt hänt att man börjar undvika situationer som man tror riskerar att utlösa ångest. Och har man väl börjat undvika en viss situation tar det emot ännu mer att försätta sig i den situationen igen. Ångest har också en tendens att sprida sig till fler och fler situationer, och till slut kan livet bli väldigt begränsat. Därför är det viktigt att hitta andra sätt att hantera ångesten på.

Tips för att hantera ångest

Här är några tips på saker du kan göra för att må bättre:

När ångesten kommer: försök andas lugnt och vänta ut obehaget. Tänk på att det nästan alltid går över och att det inte är farligt.
Försök att sätta ord på hur du känner, det kan vara för dig själv eller för någon annan. Det kan i sig hjälpa att lugna ångesten men även göra det lättare att hitta lösningar på problem och funderingar.
Utmana dig att också fortsätta med saker som du tycker om eller behöver göra, trots rädslan för att få ångest. På sikt kommer ångesten att minska, om du har tagit dig igenom flera sådana obehagliga situationer. Sätt upp rimliga och väl avgränsade mål i början.
Försök hålla regelbundna vanor när det gäller sömn, mat, hygien och vardagssysslor.
Rör på dig. Fysisk aktivitet är effektivt mot depression. Det bästa är om du rör på dig flera gånger varje dag, men all rörelse är bra, och att röra sig lite är bättre än att inte röra sig alls.
Undvik alkohol och droger. För en del personer lindrar det i stunden, men på sikt brukar det förstärka de negativa känslorna. Det finns också en risk för att man gör saker under ett rus som man sedan ångrar, eller att man med tiden utvecklar ett beroende.

Det är individuellt vad som fungerar. En del saker kan hjälpa för stunden, men kanske förvärra ångesten på lång sikt. Man kan också behöva träna på att stå ut med ångest, men det fungerar oftast inte första gången.

Fler tips på vad du kan göra för att må bättre finns på 1177.se. Du kan också ringa till 1177 eller din vårdcentral om du har mycket besvär av ångest eller om ångesten gör att du får svårt att klara av vardagen.