Vi använder kakor (cookies)

På dinpsykiskahalsa.se använder vi nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi använder också kakor för webbanalys för att kunna förbättra webbplatsen. Läs mer om kakor (cookies)

Hantera kakor

Här kan du välja vilka kakor du vill godkänna. Läs mer om kakor (cookies)

Nödvändiga

Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändiga kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska, till exempel säker inloggning.

Kakor för inställningar är kakor som låter webbplatsen komma ihåg information som ändrar hur webbplatsen fungerar eller visas.Detta kan till exempel vara föredraget språk eller regionen du befinner dig i.

Kakor för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.

Oro och ängslan

Att känna oro eller ängslan gör att vi förbereder oss på utmaningar och börjar leta efter nya lösningar. Oro brukar också gå över, antingen för att situationen förändras eller för att man själv anpassar sig till situationen.

Oro och ängslan är naturliga känslor

Det är naturligt att känna ängslan eller oro ibland. Oron ingår också i kroppens larmsystem och signalerar en fara så att vi kan agera på något sätt. Men kroppens larmsystem kan inte skilja på verkliga faror och sådant som vi bara upplever som farligt. Det är vanligt att oroa sig över sin eller närståendes hälsa, eller problem på jobbet eller i skolan. Man kan också oroa sig över hot i omvärlden, som om det ska bli krig eller för klimatkrisen. Oron brukar gå över när orsaken är borta, till exempel när man har klarat av en jobbig uppgift.

Det finns flera olika ord som beskriver samma känsla, bland annat att vara nervös eller rädd. En stark känsla av oro eller rädsla kallas för ångest, och ibland även för panik.

Oro påverkar människor på olika sätt

Det varierar hur mycket vi människor oroar oss över saker och ting och vad vi oroar oss för. Känslan kan också yttra sig på olika sätt. Många blir rastlösa och irriterade och får svårt att koncentrera sig. En del vill vara ifred och drar sig undan när de är oroliga, medan andra i stället vill ha sällskap. Det är vanligt att man har svårt att sluta tänka på det som oroar. Oron kan också kännas i kroppen, genom spända muskler och värk, eller genom att man tappar aptiten, får ont i magen eller har svårt att sova.

Tips för att hantera oro och ängslan

Det finns saker som du kan göra för att må bättre. Här är några tips:

  • Prata med någon annan om hur du mår. Du kan också kontakta någon organisation som kan ge råd och stöd.
  • Samla lagom mycket information. Att ta reda på fakta kan motverka onödig oro, men information kan ibland också förstärka oron, till exempel nyhetssändningar om hot eller kriser i omvärlden. Känner du att du hela tiden måste hålla dig uppdaterad med senaste nytt? Eller försöker du ständigt hitta ”bättre” information än den som du redan har? Fundera på att ta bort appar eller notiser i telefonen om du märker att de påverkar dig negativt.
  • Håll regelbundna vanor när det gäller sömn, mat, hygien och vardagssysslor och motion.
  • Fortsätt att göra saker som brukar vara roliga, även om det tar emot. Det kan också bryta negativa tankebanor, genom att du får fokusera på något annat.
  • Undvik alkohol och droger. För en del personer lindrar det i stunden, men på sikt brukar det förstärka de negativa känslorna. Det finns också en risk för att man gör saker under ett rus som man sedan ångrar, eller att man med tiden utvecklar ett beroende.

Du kan behöva hjälp om oron blir väldigt stark eller om du får svårt att klara av vardagen. Läs mer på 1177.se eller kontakta din vårdcentral.

Uppdaterat: 2022-01-03

Det handlar om dig, så vad vill du veta mer om?