Att må bra som ung student

Studenttiden innebär många möjligheter men också ökat ansvar

Att studera på högskola och universitet kan innebära en stor frihet, men det ställer också krav på dig som student. En tydlig skillnad från tidigare skolgång eller erfarenheter från arbetslivet är graden av eget ansvar. Du behöver själv planera dina studier och se till att du klarar av det du ska. Ibland har du heldagar med föreläsningar, seminarier eller laborationer, ibland kanske du har någon enstaka föreläsning eller dagar helt utan undervisning. Kurslitteraturen kan vara omfattande och du behöver hitta en bra studieteknik – det handlar om att kunna sålla, prioritera och plugga smart. På många lärosäten finns kurser eller annat stöd i studieteknik. Om du behöver hjälp med detta, undersök vad ditt lärosäte erbjuder.

Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd för att klara studierna. Det kan till exempel handla om anpassad kurslitteratur, anteckningsstöd, teckenspråks­tolkning eller extra handledning. Vid lärosätet finns kontaktpersoner och samordnare för särskilt pedagogiskt stöd. Ta kontakt med dem för att få hjälp att hitta en lösning utifrån dina behov.

Hälsosamma vanor och rutiner kan hjälpa dig att klara studierna och må bra

En ny vardag kräver ofta nya rutiner. För att få de bästa förutsättningarna att klara dina studier behöver du må bra både fysiskt och psykiskt.

Här följer några tips för att få in hälsosamma vanor och rutiner:

• Planera din tid och fördela den tid du har på kursens olika moment och ha marginal inför examinationerna. Då kan du slippa stress och oro senare.
• Försök att inte skjuta upp studierna. När man studerar är det ganska vanligt att man gör andra saker än det man borde och skjuter upp det viktiga trots att man vet att det kan få negativa konsekvenser. Detta kallas för att prokrastinera. Det kan vara skönt i stunden men kan också skapa mycket stress och onödigt jobbiga perioder senare.
• Avgränsa tiden för studierna och planera in studiefri tid. Gör plats för fritidsintressen, sociala relationer och annat som du tycker är roligt. Många studenter upplever en känsla av att aldrig vara ledig. Det är lätt att känna att man aldrig blir klar med studierna, men studierna är inte allt. Bestäm dig på förhand när du ska vara ledig och ha då inte dåligt samvete över att du borde plugga. Det gäller att hitta en bra balans mellan studier och fritid.
• Hitta en bra studiemiljö som passar dig. Det kan ta ett tag att hitta den bästa studiemiljön där du till exempel sitter bekvämt, har bra ljus och säker uppkoppling. Är det hemma, på biblioteket, i kårhuset eller i en studiesal? För många är det också bra att kunna variera mellan olika platser.
• Var fysiskt aktiv regelbundet. Det har många positiva effekter för både kroppen och hjärnan. Du blir piggare, sover bättre och kan koncentrera dig bättre. Dessutom kan det skydda mot ångest och depression.
• Planera in rörelsepauser om du sitter stilla länge när du pluggar. Ofta räcker det att du rör på dig korta stunder och regelbundet för att det ska göra nytta.
• Sov ordentligt. Det är viktigt för både den psykiska och fysiska hälsan. Kroppen och hjärnan behöver sömn för att återhämta sig, fylla på energi och bearbeta intryck från dagen. Det är inte farligt att sova dåligt någon natt då och då, men den som ofta sover dåligt kan må och prestera sämre.
• Ät regelbundet och näringsrikt. Det vi äter kan påverka både vårt humör och vår psykiska hälsa. Det är därför viktigt att ge kroppen och hjärnan den energi och näring den behöver för att fungera optimalt.
• Försök att hitta hållbara skärmvanor. Att använda dator och mobil är en viktig del av många studenters vardag. Men ibland tar skärmtiden utanför studierna upp en för stor del av dagen och konkurrerar ut andra viktiga saker du behöver göra. Det kan därför vara bra att tänka till kring dina skärmvanor så att du får tid till saker som får dig att må bra.
• Håll koll på dina alkoholvanor. För många ingår alkohol som en del i det sociala livet och just studentlivet kan i vissa sammanhang förknippas med fest och alkohol. Men om du dricker för mycket kan det leda till både psykiska och fysiska problem. Alkohol kan till exempel bidra till oro och ångest och sämre sömn. Tänk på att det är du själv som bestämmer om och hur du vill umgås och festa. Man kan gå på fest utan att dricka alkohol och det är bra att kunna stå emot eventuellpress och traditioner att dricka.

Prestationskrav kan bidra till stress, oro och ångest

Ibland kan det kännas tungt att klara av studierna. Prestationskrav kan bidra till stress, oro och ångest. Prestationsångest handlar om rädsla för att misslyckas eller inte leva upp till dina egna eller andras förväntningar. Det kan vara bra att tänka på att prestationsångest är en känsla och inte har någon koppling till det du faktiskt presterar.

Några tips för att minska prestationskraven:

• Ställ rimliga krav på dig själv och nedvärdera inte din prestation. Man kan inte alltid hinna med allt och prestera på topp, så glöm inte att tänka att det är bra nog ibland. Att misslyckas på en tenta är inte hela världen – ofta kan du få flera chanser att visa dina kunskaper.
• Försök att känna dig glad och stolt över det du gör. Du har ju faktiskt kommit in på en utbildning eller kurs. När du klarar av olika moment, kom ihåg att vara nöjd med din prestation.
• Låt det få ta tid att hitta den studieteknik som passar dig och att sätta dig in nya kunskapsområden och kanske en helt ny vokabulär. Du kommer att komma in i det allt eftersom.
• Prata med någon om du känner stress och oro som påverkar ditt mående under en längre tid, eller om du känner nere och deppig. Kontakta studenthälsan på ditt universitet eller högskola för att få råd och stöd. De kan också hänvisa dig vidare vid behov.

Andra utmaningar som kan påverka ditt mående

Ekonomi och boende

Många upplever stress och oro över att få pengarna att räcka till allt. Livet som student är ofta knapert ekonomiskt, men med en budget kan pengarna ändå räcka längre. Många studenter kan få studiestöd från CSN. Många jobbar också extra. Att jobba under studietiden kan även vara ett bra sätt att få arbetslivserfarenhet. Men kom ihåg att studierna är viktigast, jobba därför inte mer än du hinner och orkar. Om du jobbar för mycket kan det också påverka möjligheten att få studiestöd.

Läs mer om studiestöd (CSN.se).

Att börja plugga på universitet eller högskola betyder ofta att du behöver flytta och hitta en bostad. Den största kostnaden för många studenter är boendet, och det är inte lätt att påverka. I många städer är det svårt att hitta en bostad, men det brukar lösa sig för de allra flesta till slut. En osäker boendesituation kan göra att du mår sämre psykiskt. Om du har möjlighet, försök att söka bostad i god tid innan din utbildning börjar.

Att hitta rätt utbildning

Många utbildningar är svåra att komma in på och du kanske inte kommer in på just den utbildning du helst vill. Då kan du behöva tänka om. Är det någon annan kurs eller utbildning som du kan tänka dig att läsa? Eller finns utbildningen på någon annan ort? För att få den utbildning du vill är det bra att vara flexibel och anpassa dig efter de förutsättningar som finns.

Ibland kanske utbildningen inte blev som du förväntade dig och det kan också påverka hur du mår. Om du känner att du har hamnat på fel utbildning, undersök möjligheterna att byta. Du kan till exempel kontakta en yrkes- och studievägledare för att se över dina möjligheter.

Sociala relationer är viktiga för den psykiska hälsan

Att trivas och utvecklas tillsammans med andra, och att ha människor omkring dig som kan ge stöd, hjälp och trygghet kan hjälpa dig att må bra i vardagen. När livet känns jobbigt kan det också kännas lättare om du har någon att luta dig emot. Det kan handla om att träffa familj, vänner och andra viktiga personer i livet. Ibland kanske du också kan vara ett stöd för andra.

Förutom de studenter du läser tillsammans med finns det ofta andra sociala sammanhang för att skapa nya kontakter. Studentkåren, nationer, studentföreningar och studentboenden har olika träffar där du kan möta nya vänner. Ta chansen att delta i olika aktiviteter för att komma in i gemenskapen, inte minst i början av studietiden.

Ibland kan man känna sig ensam

När det sker stora förändringar i livet som att du flyttar till en ny ort eller börjar en ny utbildning, kan det vara både roligt och utmanande att skapa nya sociala nätverk. Det kan dock ta tid att skaffa nya relationer. Då är det inte konstigt att ibland känna sig ensam.

De allra flesta känner sig ensamma någon gång i livet. All ensamhet är inte skadlig. Många uppskattar sin ensamhet och trivs bäst för sig själva. Men ofrivillig ensamhet kan påverka din psykiska hälsa negativt. När vi känner oss ofrivilligt ensamma ökar nämligen nivån av stresshormoner.

Läs mer om hur du kan bryta din ofrivilliga ensamhet.

Delaktighet och inflytande i studierna är viktigt

Att känna delaktighet och inflytande är viktigt för att må bra. Det handlar om att känna att vi finns i ett sammanhang, att vår röst räknas och att vi kan påverka vår vardag.

Högskolor och universitet ska uppmuntra studenter att påverka och utveckla kurser och utbildningar, liksom trivseln och arbetsmiljön omkring dem. Det kan handla om alltifrån att föra fram sina åsikter i kursutvärderingar till att påverka i större frågor genom studentkårerna. Du ska också ha möjlighet att föra fram klagomål om du är missnöjd med något moment i kursen eller inte har fått det som utlovats.

Kontakta din studentkår och ta reda på hur du kan påverka din utbildning och engagera dig för att förbättra både din egen och kommande studenters situation. Du kan också läsa om studieinflytande (studera.nu).

Läs mer

Studenthälsa.se - Tips och råd om hälsa för dig som studerar på högskola och universitet (studenthälsa.se)