Klimakteriet och psykisk hälsa

Klimakteriet innebär förändringar i kvinnans hormonproduktion som ofta ger kroppsliga symtom såsom värmevallningar och sköra slemhinnor. Men många upplever också psykiska besvär. Det finns saker du kan göra för att må bättre, men du kan även få stöd eller hjälp från vården om du behöver det.

Två kvinnor sitter rygg mot rygg på ett vardagsrumsgolv med varsin laptop i knät.

Klimakteriet är den period då kvinnans äggstockar successivt slutar tillverka hormoner och menstruationen upphör. Det brukar också kallas övergångsåldern och kan pågå i allt från något år till över tio år. Genomsnittsåldern för när kvinnor får den sista mensen är runt 51–52 år, men det kan alltså ske både tidigare och senare. När hormonerna inte längre tillverkas rubbas också hormonbalansen i kroppen. Det kan ge både psykiska och fysiska symtom, och det är individuellt vilka symtom man får och hur starka de är. Symtomen går oftast över.

Klimakteriet kan ge både fysiska och psykiska symtom

Vanliga fysiska symtom är värmevallningar, svettningar, sömnproblem, trötthet, torra slemhinnor och torr hud, besvär med urinvägarna och annan fördelning av kroppsfettet.

De psykiska symtomen kan vara att humöret förändras; man kan få humörsvängningar, bli lättirriterad eller nedstämd eller få ångest. Sexlusten kan också minska, delvis som en konsekvens av torrare slemhinnor och humörförändringar.

Påverkan på psykisk hälsa är vanligt

Symtom som är kopplade till psykisk hälsa är vanliga, till exempel psykisk eller fysisk trötthet, humörsvängningar, nedstämdhet eller oro och ångest. Dessa symtom kan lätt förväxlas med annat och är kanske inte lika välkända som svettningar och vallningar, så det kan dröja länge innan man söker vård för besvären.

Många kvinnor upplever att de var oförberedda på klimakteriet och symtomen de fick. Det finns i vissa fall också för lite information om de psykiska symtom som man kan drabbas av, och generellt behövs mer forskning om klimakteriet och behandlingar.

Det kan vara svårt för kvinnor att själva förstå att deras psykiska besvär faktiskt kan bero på klimakteriet, och inte annat som händer i livet. Vården har alltid ansvaret för behandling, men det kan vara bra om kvinnor själva är medvetna om att psykiska symtom är vanliga och nämna det när de beskriver sina symtom för sin läkare eller annan vårdpersonal.

Att komma i klimakteriet kan också väcka många känslor och tankar. För vissa är det skönt att slippa mens, mensvärk eller premenstruellt syndrom (PMS). Andra tycker att det är sorgligt att åldras, att kroppen förändras eller att de inte längre kan bli gravida. Klimakteriet kan också komma samtidigt som andra påfrestningar i livet, exempelvis ett intensivt arbetsliv, ansvar för barn och hem eller föräldrar som behöver allt mer hjälp.

Det finns saker du kan göra för att må bättre under klimakteriet

Att vara fysiskt aktiv, få tillräckligt med sömn och göra saker som du mår bra av är bra tips för att må bättre under klimakteriet. Olika former av träning hjälper dig med de psykiska symtomen, men kan även minska de fysiska genom att minska värmevallningar och svettningar. Dessutom är träning bra för skelettet. Att vara fysiskt aktiv kan också hjälpa dig att sova bättre.

Många kvinnor i klimakteriet sover dåligt, till stor del på grund av de fysiska besvären med värmevallningar och svettningar nattetid. Det kan i sin tur ge psykiska besvär, så hjälp för att lindra de fysiska symtomen kan också förbättra sömnen.

Att göra sådant som du mår bra av, eller regelbundet göra avslappningsövningar, gör att kroppen slappnar av. Det underlättar återhämtning och kan minska både svettningar och vallningar.

När ska du söka hjälp?

Om du upplever att symtomen blir så starka att de påverkar dig så att du har svårt att fungera på jobbet, socialt eller i din vardag ska du söka hjälp hos din vårdcentral. De har fler behandlingsmöjligheter om det du själv gör inte räcker till, till exempel hormonbehandling eller behandling mot sömnbesvär, eller depression. Det finns även möjlighet att få stöd för att hantera stress eller ändra kost- eller motionsvanor.

Det behövs mer forskning om psykiska symptom på klimakteriet

Man vet inte varför vissa kvinnor drabbas hårt av klimakteriet medan andra knappt känner av det. För de allra flesta går symtomen över efter några år, men vissa har kvar symtom efter tio år. Därför är det viktigt att känna till att det finns hjälp att få, och att man absolut inte är ensam. Det behövs mer forskning på området, särskilt om de psykiska symtomen. Trots bristen på forskning är problemen och symtomen verkliga, och de skapar lidande för de som drabbas.

På nätet finns mycket information och många produkter med koppling till klimakteriet, men alla kommer inte från en trovärdig källa eller tillverkare. Så kom ihåg att vara källkritisk och fråga din läkare, annan vårdpersonal eller någon som är insatt i ämnet om informationen du hittar.