Vi använder kakor (cookies)

På dinpsykiskahalsa.se använder vi nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi använder också kakor för webbanalys för att kunna förbättra webbplatsen. Läs mer om kakor (cookies)

Hantera kakor

Här kan du välja vilka kakor du vill godkänna. Läs mer om kakor (cookies)

Nödvändiga

Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändiga kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska, till exempel säker inloggning.

Kakor för inställningar är kakor som låter webbplatsen komma ihåg information som ändrar hur webbplatsen fungerar eller visas.Detta kan till exempel vara föredraget språk eller regionen du befinner dig i.

Kakor för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.

Hur vanligt är det att känna stress?

2022 svarade 15 procent av befolkningen att de kände sig stressade. Statistiken över stress visar att det är vanligast att känna stress bland kvinnor och yngre, men även bland studerande, arbetslösa och långtidssjukskrivna. Om man nästan alltid är stressad kan det leda till psykisk och fysisk ohälsa. Men stress behöver inte vara negativt, det kan även hjälpa oss att ta i lite extra och klara av svåra saker.

Stress är vanligast bland yngre och bland kvinnor

I den senaste folkhälsoenkäten svarade ungefär 15 procent av befolkningen att de kände sig stressade. Fler kvinnor än män känner sig stressade, och fler yngre än äldre. Det gäller särskilt unga kvinnor i åldern 16–29 år där 37 procent känner sig stressade. Bland män i samma ålder var andelen 17 procent. De som studerar, är arbetslösa eller långtidssjukskrivna känner sig oftare stressade än de som har ett arbete.

Stress är vanligare bland de som studerar, är arbetslösa eller långtidssjukskrivna

Andelen som känner sig stressade bland de som står utanför arbetsmarknaden, till exempel studerande, arbetslösa och de som är sjukskrivna är dubbelt så hög som bland de som är yrkesverksamma. Stress förknippas ofta med arbetlivet och att ha för mycket att göra, eller med svårigheter att balansera arbets- och privatliv. Men för den som står utanför arbetslivet kan stressen handla om saker som är svårare att påverka så som ekonomi, delaktighet, sociala kontakter och stigma.

Stapeldiagram som visar andelen i olika grupper som uppgett stress, fördelat på kön

Figur 1.  Andel i olika grupper som uppger att de känner sig stressade. Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2022, Folkhälsomyndigheten.

I alla grupper, både i och utanför arbetslivet, uppger kvinnor oftare än män att de är stressade. Störst könsskillnad finns bland studenter, där 39 procent av kvinnorna och 17 procent av männen uppger att de känner sig stressade.

Stressrelaterad ohälsa har ökat globalt sedan 1990-talet och är idag en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning. Runt 40 procent av alla  sjukskrivningar idag beror på stressrelaterad ohälsa. Enligt Försäkringskassan är risken för kvinnor att drabbas av stressrelaterade besvär 40 procent högre än för män.

För mycket stress kan påverka oss negativt

Stress hjälper oss att ta i lite extra och klara av svåra saker, och då kan det vara positivt. Men om man nästan alltid är stressad kan det leda till psykisk och fysisk ohälsa. Stress kan bero på att man inte hinner med allt, men också på att man inte har något meningsfullt att göra eller inte kan få göra sådant som man är bra på.

Var kommer statistiken ifrån?

Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt, till exempel med enkätundersökningar. Informationen här kommer från 2022 års nationella folkhälsoenkät som har besvarats av personer i åldern 16 år och uppåt. Den innehåller frågor om bland annat stress men även andra psykiska besvär.

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor (folkhalsomyndigheten.se)

Uppdaterat: 2022-11-25

Det handlar om dig, så vad vill du veta mer om?