”Tanke” – en kommunikationsinsats riktad till studenter och unga vuxna
Folkhälsomyndigheten genomför under oktober en rikstäckande kampanj med syfte att främja psykisk hälsa bland unga vuxna och studenter. Kampanjen, som kallas ”Tanke”, genomförs i samarbete med landets studenthälsor.
Under oktober 2024 genomför vi en riktad kommunikationsinsats till unga vuxna och studenter. Syftet med kampanjen är att öka medvetenheten kring psykisk hälsa, göra det lättare att prata om sitt mående, samt erbjuda råd och verktyg för att hantera stress, ångest och andra utmaningar som påverkar hur de mår. Vi vill också öka kunskaperna om när man kan behöva söka hjälp. Kampanjen genomförs i samarbete med lärosätenas studenthälsor och webbplatsen studenthälsa.se och kommer att pågå mellan 30/9–27/10.
Under hösten 2023 genomfördes en pilotinsats på sex lärosäten för att testa konceptet och materialet och därefter har det utvecklats och anpassats för att kommuniceras brett över landet.
Kampanjen bygger på en ljudidé där vi får följa rösten ”Tanke”, som delar sina tankar, tips och råd kring hur man kan hantera stress, ångest eller bara försöka acceptera att saker är som de är, just nu. Tanke, som syns i form av en ljudvåg, finns i flera olika medier – på affischer och kaffemuggar på lärosätena och inlägg på Snapchat, Tiktok, Instagram, Facebook och Youtube. Tanke finns också i poddreklam och kommer att synas i studenthälsornas kanaler på lärosätena. Navet i kampanjen är dinpsykiskahälsa.se/ung dit all kommunikation pekar. Där hittar man ljudklippen med Tanke och samlad kunskap, tips och råd om psykisk hälsa utifrån unga vuxnas situation och behov.
Studenter och unga vuxnas psykiska hälsa
Det är en sårbar period att gå från ung till vuxen. Tiden kan vara fylld av nya möjligheter, men också ovisshet, där många känner att man förlorat sådant som varit tryggt och bekant. Många etablerade sociala sammanhang försvinner och kraven ökar, vilket kan leda till psykiska påfrestningar.
Unga och unga vuxna 16-29 år är den åldersgrupp som uppger att de i högre grad än andra grupper mår psykisk dåligt. Särskilt unga kvinnor sticker ut i statistiken. I den senaste nationella folkhälsoenkäten uppgav hälften av tjejerna och en dryg tredjedel av männen i åldern 16–25 år lätta besvär av ängslan, oro och ångest. En fjärdedel av kvinnorna och en tiondel av männen i samma åldersgrupp uppgav svårare besvär, som också påverkar vardagen. Ungefär en tredjedel uppgav att de känner sig ganska eller väldigt stressade, även där högre för de unga kvinnorna, 41 procent jämfört med 19 procent bland männen.
Besvär med stress är vanligare bland studerande jämfört med andra åldersgrupper. I den nationella folkhälsoenkäten 2022 rapporterade 30 procent av studenterna att de kände sig stressade, jämfört med 22 procent av yrkesverksamma i samma ålder. Det är dubbelt så vanligt att kvinnor upplever stress jämfört med män.
Vi kan också se i våra målgruppsundersökningar att många unga vuxna har svårt att sätta ord på sina känslor och saknar kunskap om hur man bäst hanterar sitt psykiska mående. Särskilt unga män rapporterar att de har svårt att prata om vad de känner och hur de mår. Samtidigt uttrycker många unga ett starkt intresse för att lära sig mer om psykisk hälsa och hur de kan hantera känslor och förbättra sitt mående, samt när man ska söka hjälp.
Lyssna på Tanke
Uppdaterat: 2023-11-13