Allmänhetens behov av kunskap om psykisk hälsa och suicid

Många vill ha kunskap om psykiska hälsa, vad som påverkar hur vi mår, vad man kan göra för att må bättre och för att stötta andra. På den här sidan presenterar vi sammanfattade resultat från en kartläggning av allmänhetens behov av kunskap om psykisk hälsa.

Under hösten 2020 genomfördes en kartläggning av allmänhetens behov av kunskap inom området psykisk hälsa och suicid. Kartläggningen utfördes och analyserades utifrån ett flertal frågeställningar, både för allmänheten generellt och för grupper inom allmänheten. Här redovisar vi resultat för en av frågeställningarna; Vad finns det för behov av kunskap kring psykisk hälsa och suicidprevention?

Kartläggningen genomfördes genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen skedde genom en befolkningsenkät med drygt 5000 respondenter, fokusgrupper och djupintervjuer med ett 70-tal personer från olika målgrupper inom allmänheten, intervjuer med ett 20-tal sakkunniga, forskare och professionsföreträdare, dokument- och webbsideanalys för genomgång av befintlig kunskap, samt workshops med företrädare från civilsamhället. De beskrivna resultaten baserar sig på en syntes av samlade resultat från datainsamlingen. Analysen har fokuserat på behoven av kunskap och möjligheterna att stärka det främjande och förebyggande perspektivet.

Sammanfattade resultat

Resultaten av kartläggningen visar att det finns behov av kunskap inom fem områden gällande psykisk hälsa och suicidprevention:

1. Kunskap om vad psykisk hälsa är, gemensamma begrepp och ord för att beskriva känslor.
2. Kunskap om vad som påverkar den psykiska hälsan (risk- och skyddsfaktorer).
3. Kunskap om konkreta tips för att må bättre och strategier för att hantera vardagliga psykiska påfrestningar.
4. Kunskap om varningssignaler och när man ska söka professionell hjälp.
5. Kunskap om hur man ger stöd till andra.

Nedan följer en övergripande sammanfattning av resultaten.

Kunskap om vad psykisk hälsa är, gemensamma begrepp och ord för att beskriva känslor

I målgruppsanalysen framkommer ett generellt behov av kunskap om vad psykisk hälsa och ohälsa är och innebär samt gemensamma begrepp för att prata om det. Fokusgrupper och intervjuer visar att det finns en större osäkerhet kring att beskriva psykiskt välbefinnande jämfört med psykisk ohälsa. Vidare framkommer att det finns ett kunskapsbehov kring ord för att beskriva känslor. I befolkningsenkäten uppger exempelvis 30 procent att de har ganska eller mycket dålig förmåga att sätta ord på känslor. Andelen var högre bland män än bland kvinnor.

Bland unga 16–19 år och unga vuxna 20–29 år utrycks ett större behov av kunskap för att kunna prata om känslor. I befolkningsenkäten svarar 45 procent av 16–19-åringarna och 35 procent av 20–29 åringarna att de har ganska eller mycket dålig förmåga att sätta ord på känslor. Hos båda grupperna framkommer i såväl befolkningsenkät som i fokusgrupper och intervjuer ett särskilt kunskapsbehov bland killar och män. Unga män uppges inte ha samma vana att prata om sin psykiska hälsa eller sina känslor och det upplevs heller inte lika accepterat.

Kunskap om vad som påverkar den psykiska hälsan (risk- och skyddsfaktorer)

Det finns även ett stort intresse för att lära sig mer om vad som påverkar den psykiska hälsan. Exempelvis uppger över hälften i befolkningsenkäten att de vill lära sig mer om hur sömn och återhämtning samt kost- och motionsvanor påverkar psykisk hälsa.

I resultaten från befolkningsenkäten uppger nio av tio att de ”delvis” eller ”absolut” vet vad de kan göra för att må så bra som möjligt psykiskt. Drygt 5 av tio svarade delvis.

Unga 16–19 år och unga vuxna 20–29 år svarar i något högre grad ”Nej, inte alls” eller ”Nej, tveksamt” på frågan om de vet vad de kan göra för att må så bra som möjligt psykiskt (18 respektive 15 procent). För dessa åldrar ses också ett generellt högre intresse av att lära sig mer om vad som påverkar den psykiska hälsan jämfört med de äldre grupperna.

Kunskap om konkreta tips för att må bättre och strategier för att hantera vardagliga psykiska påfrestningar

Samtidigt som många uppger att de delvis eller absolut vet vad man kan göra för att må så bra som möjligt psykiskt, uppger många att de vill lära sig mer. Det handlar både om konkreta tips på vad man kan göra för att må bättre, och strategier för att kunna hantera vardagens utmaningar och livets upp- och nedgångar, som till exempel motverka stress och hantera oro eller ångest, eller att kunna vända besvikelse. Ungefär en femtedel av respondenterna i befolkningsenkäten beskriver sin förmåga att motverka stress och/eller förmåga att hantera oro eller ångest som ganska eller mycket dålig. Kvinnor upplever sig ha sämre förmåga än män och de yngre åldersgrupperna skattar sin förmåga sämre än de äldre.

I befolkningsenkäten framkommer även ett intresse för mer kunskap inom området – över hälften av respondenterna uppger ett intresse för att lära sig mer om hantering av oro eller ångest samt stress. Att det finns ett behov och ett intresse av kunskap om hur man hanterar vardagliga psykiska påfrestningar framkommer även i fokusgrupper och intervjuer.

Kunskap om varningssignaler och när man ska söka professionell hjälp

I fokusgrupper och intervjuer framkommer en god uppfattning av hur man märker på andra att de mår dåligt. Dock uttrycks, framförallt bland de yngre målgrupperna, ett behov av stöd och guidning när det gäller bedömning av sitt eget mående. Många upplever att det svårt att förstå hur psykisk ohälsa skiljer sig från det som ingår i ett normalt mående. I intervjuer med sakkunniga och i workshops med representanter från civilsamhället betonas vikten av att känna igen varningssignaler samt att allmänheten behöver få stöd i vad som är lämpliga åtgärder i olika skeden.

I befolkningsenkäten uppger tre av fyra att de känner sig ganska eller mycket bekväma att prata med någon professionell om sin psykiska hälsa. Däremot är 15 procent inte alls bekväma med detta. Motsvarande siffra bland unga 16-19 år är 26 procent.

I fokusgrupper och intervjuer uttrycks i första hand önskemål om kunskap kring hur man söker professionell hjälp för lindrigare besvär. I expertintervjuer betonas att särskilt unga män är mindre benägna att söka professionell hjälp. Detta bekräftas i intervjuer med unga män där de beskriver att de hellre hanterar psykiska problem på egen hand.

Kunskap om hur man ger stöd till andra

I befolkningsenkäten uppger omkring en av fem att de har ganska eller mycket dålig förmåga att stötta en vän som mår dåligt. Andelen bland män är mer än dubbelt så hög (24 procent) som bland kvinnor (11 procent). Utifrån ålder syns en lägre uppskattad förmåga bland personer 20–29 år och 80–89 år.

I fokusgrupper och intervjuer framkommer att stöd till andra är något som respondenterna vill veta mer om. Särskilt önskas konkreta verktyg för att vara en bra lyssnare.

Mer information

Kartläggningen genomfördes av Lumell Associates och Novus på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.