Negativa attityder och stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa
Kunskapen om psykisk ohälsa ökar, men det finns fortfarande fördomar om psykisk ohälsa och suicid som kan leda till stigmatisering. Många låter bli att prata om sina erfarenheter eftersom de inte vill bli utpekade eller få ett sämre bemötande i vården eller på jobbet. Men det går att förändra. Om vi lär oss mer om psykisk hälsa kan vi utmana och ifrågasätta negativa attityder och fördomar, bli mer inkluderande och tillåtande, och därmed minska stigma kring psykisk ohälsa.
Vad är stigmatisering?
Stigmatisering innebär att en grupp anses avvika från samhällets normer; den pekas ut och förknippas med något negativt. Orsaken är ofta okunskap eller brist på erfarenheter som kan leda till fördomar och negativa attityder. Men det här är något som vi människor kan uppmärksamma, ifrågasätta och förändra.
Vad menas med attityder, fördomar och stereotyper?
En attityd är en inställning till något och kan vara både positiv, neutral eller negativ. En attityd kan förändras över tid, är ofta kopplad till normer i samhället, som kan vara mer eller mindre grundade i kunskap och erfarenheter. Negativa och ofta ogrundade attityder brukar också kallas fördomar. Attityder och fördomar kopplas också till stereotyper, dvs generaliserade uppfattningar om människor i en grupp. Den gruppen är si, och den gruppen är så. En stereotyp kan vara att personer med psykisk ohälsa är farliga, lata eller inte motiverade att ta tag i problemen.
Hur ser attityderna till psykisk ohälsa ut idag?
Många i Sverige har en positiv eller neutral inställning till personer som lever med psykisk ohälsa. Men en majoritet tror ändå att psykisk ohälsa kan ge sämre förutsättningar inom flera viktiga områden i livet. Det visar en undersökning om attityder till psykisk ohälsa.
Många tror att psykisk ohälsa varar hela livet
De flesta som upplever psykisk ohälsa gör det under en begränsad period, vilket många inte känner till. Ohälsan behöver heller inte ha en negativ påverkan på resten av livet. För de som har långvarig psykisk ohälsa kan dock situationen se annorlunda ut. Det finns förstås stora individuella skillnader i hur stor påverkan både kort- och långvarig psykisk ohälsa har på det övriga livet, och även det kan variera över tid.
Kvinnor, unga och högutbildade har överlag mer positiva attityder till psykisk ohälsa
Undersökningen visar att attityderna till psykisk ohälsa skiljer sig åt mellan olika grupper. Mest positiva är generellt kvinnor, personer i åldern 18–29 år, personer med eftergymnasial utbildning och de som har erfarenhet av psykisk ohälsa hos sig själva eller andra.
Av dem med egen erfarenhet av psykisk ohälsa uppgav hälften att det skulle kännas svårt att berätta om det för någon. Detta var särskilt vanligt bland de yngsta, trots att yngre överlag hade mer positiva attityder till personer med psykisk ohälsa.
Folkhälsomyndigheten står bakom enkätundersökningen som genomfördes i Novus Sverigepanel i mars 2021. Enkäten besvarades av drygt 10 000 personer i åldern 18–84 år.
Stigmatiseringens konsekvenser
Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa kan leda till begränsade och ojämlika möjligheter och rättigheter. Många upplever att det kan påverka vilket bemötande man får i olika sammanhang, till exempel inom vården. Det kan också påverka samhället eftersom man inte tar tillvara alla individers möjligheter att bidra till följd av sjukskrivningar och arbetslöshet.
Fördomar och okunskap gör också att många undviker att prata om sina problem och erfarenheter, eftersom de inte vill ses som annorlunda.
Personer som tillhör den stigmatiserade gruppen kan också ta till sig allmänhetens attityder och tänka samma sak om sig själva, så kallat självstigma. Det kan leda till att man får sämre självkänsla och inte litar på sin egen förmåga att klara av något. Den som blir stigmatiserad känner ofta skam och låter kanske bli att söka hjälp trots att det behövs.
Psykisk ohälsa syns oftast inte utanpå och kan många gånger gå att dölja om man vill eller känner sig tvungen. Det gör att en del lever med en oro för att deras diagnos eller ohälsa ska avslöjas.
Det går att förändra attityder och fördomar om psykisk ohälsa
Det finns flera saker man kan göra för att förändra sina attityder och fördomar när det gäller psykisk ohälsa. Det viktigaste är att faktiskt förstå att man kan behöva lära om och lära nytt.
Här är några exempel på sådant som du kan göra:
- Ta del av andras erfarenheter. Forskning visar att vi kan minska fördomar och förändra attityder genom att prata med personer som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Var öppen och nyfiken, ställ frågor och resonera. Men respektera människors integritet och tänk på att alla inte vill berätta.
- Vår kunskap kan påverka våra attityder. Lär dig mer om psykisk hälsa och ohälsa, vad som påverkar hälsan och vad man kan göra för att må bättre. Det kan öka din förståelse för din egen och andras psykiska hälsa och situation.
- Tänk på att alla har en psykisk hälsa som varierar under livet och att de allra flesta mår dåligt under någon period i livet. Det finns förmodligen andra med liknande känslor och erfarenheter.
- Våga prata mer om psykisk hälsa, även med dina närstående. Om några vågar öppna sig och berätta kanske fler känner att det är okej att säga något. Det är dock viktigt att känna sig trygg i sammanhanget och att själv få avgöra om man vill ta initiativet.
- Lär dig mer om normer och hur de kan skapa trygghet och möjligheter, men även begränsningar och utsatthet. Vi kan vara olika utan att behöva se oss som ett ”vi” och ett ”dom”.
- Vi har alla en möjlighet att motverka fördomar och minska utsatthet. Sprid kunskap och positiva erfarenheter till personer i din närhet.
Uppdaterat: 2022-01-05