Vi använder kakor (cookies)

På dinpsykiskahalsa.se använder vi nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi använder också kakor för webbanalys för att kunna förbättra webbplatsen. Läs mer om kakor (cookies)

Hantera kakor

Här kan du välja vilka kakor du vill godkänna. Läs mer om kakor (cookies)

Nödvändiga

Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändiga kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska, till exempel säker inloggning.

Kakor för inställningar är kakor som låter webbplatsen komma ihåg information som ändrar hur webbplatsen fungerar eller visas.Detta kan till exempel vara föredraget språk eller regionen du befinner dig i.

Kakor för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.

Din psykiska hälsa

Psykisk hälsa handlar om livet

Psykisk hälsa handlar om hur du mår och trivs i vardagen och om din förmåga att hantera livets upp- och nedgångar. Här kan du lära dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.

Vad är psykisk hälsa?

Psykisk hälsa handlar om hur vi mår och trivs med livet, och om vår förmåga att klara livets upp- och nedgångar. Se filmen och lär dig mer om vad psykisk hälsa är och vad som påverkar den.

Två unga män sitter på en filt utomhus. De har varsin matlåda och äter med pinnar.

Foto: Johanna Åkerberg Kassel

Den psykiska hälsan är grunden för vårt välbefinnande, hur vi mår och fungerar i vardagen. Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop och påverkar varandra, så problem med den fysiska hälsan påverkar ofta det psykiska måendet och tvärtom. I begreppet psykisk hälsa ingår både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. 

Veckans fråga
Tycker du att det är svårt att prata om psykisk hälsa?
Veckans fråga

Tycker du att det är svårt att prata om psykisk hälsa?

Resultat

Ja 29 röster (42 %)
Nej 40 röster (58 %)

Digitala medier, skärmtid och psykisk hälsa

Digitala medier som sociala medier och spel kan påverka vår psykiska hälsa både positivt och negativt, precis som andra saker vi gör. Men digitala medier skiljer sig genom att vara utformade så att det är lätt att fastna. Det är viktigt att användandet inte går ut över annat viktigt i livet, som sömn, motion och relationer. Här får du veta mer om hur digitala medier påverkar oss och hur du kan hitta hållbara skärmvanor.

En ung kvinna ligger på rygg i en säng. Hon håller upp mobilen och tittar i den.

Digitala medier och tjänster har på ganska kort tid blivit en viktig och integrerad del av våra liv. På många sätt har det hjälpt till att underlätta vardagen för människor. Digitala medier ger ökade möjligheter till kommunikation via olika plattformar, men även till underhållning eller tidsfördriv. Det här kan ge både positiva och negativa effekter på vår psykiska hälsa.

Hur påverkas vår psykiska hälsa av digitala medier?

Exakt hur digitala medier och skärmtid påverkar vår psykiska hälsa vet vi ännu inte. Forskningen som gjorts hittills visar att digitala medier kan ha olika påverkan beroende på vem du är, hur du använder dem, hur mycket du använder dem och hur livet ser ut i övrigt.

Digitala medier, såsom sociala medier och datorspel, kan även påverka vår psykiska hälsa på flera olika sätt, en del positiva och andra negativa. Det är oftast via olika digitala medier som vi i dag har kontakt med våra vänner, skapar nya kontakter eller tar del av information och underhållning såsom filmklipp och spel, vilket oftast har en positiv inverkan. Men många känner också igen sig i att ibland fastna i scrollandet eller spela datorspel längre än vad man tänkt sig. Så är det för både unga och vuxna. Förklaringen ligger delvis i hur digitala medier är skapade.

Om vi jämför med hur en tv fungerar så är innehållet samma för alla som tittar på en viss kanal vid en viss tid, medan sociala medier och datorspel är utformade för att innehållet ska vara särskilt engagerande för just dig hela tiden. Det gör att det både blir svårare att slita dig och att innehållet kan påverka dig ännu mer. Användandet kan då gå ut över andra aktiviteter som får oss att må bra. Sättet sociala medier får oss att jämföra oss med andra kan även påverka våra tankar om oss själva, och i förlängningen vår psykiska hälsa.

Det finns både direkta effekter och indirekta effekter av att använda digitala medier.

Direkta effekter

Det innebär att innehållet man interagerar med påverkar våra tankar eller känslor. Det kan vara att bli utsatt för mobbning, att se bilder på orealistiska skönhetsideal, jämföra oss med andra och känna sig otillräcklig. Då har innehållet en direkt negativ påverkan som kan förstärka en negativ självbild. Innehållet på sociala medier eller i spel kan också påverka oss positivt om vi exempelvis får kontakt med nya vänner, får stöd eller råd som är hjälpsamma, eller som distraktion i svåra tider.  

Indirekta effekter

Det innebär att tiden man ägnar åt digitala medier sker på bekostnad av andra saker man kunde ha gjort istället. Om tiden med digitala medier går ut över skyddsfaktorer såsom sömn, motion eller kommer emellan i relationer blir det en indirekt negativ påverkan på vår psykiska hälsa. Om vi använder tiden till digitala medier istället för saker som påverkar vår hälsa negativt, så kan det ha en indirekt positiv påverkan på vår psykiska hälsa.

Varför fastnar vi så lätt i digitala medier?

Många digitala medier är designade för att uppmuntra ett ökat användande. Det kan handla om att de har inbyggda mekanismer som triggar vår uppmärksamhet, nyfikenhet eller sug efter belöningar. Genom att lära oss mer om hur digitala medier fungerar och hur de påverkar oss, kan vi lättare ta makten över vårt användande och göra hälsosamma val.

Övertygande teknologi gör det lättare att fastna 

Många upplever att de ägnar mer tid än de själva skulle vilja åt sina digitala medier. Det är oftast inte bank-, väder- eller kartapparna vi känner oss missnöjda över att använda, utan snarare sociala medier och spel. Det som är gemensamt för sådana appar som vi lätt fastnar i är att de bygger på designprinciper som kallas för ”övertygande teknologi” (på engelska persuasive technology). Det innebär att tjänsterna använder sig av kunskap från fält såsom psykologi, beteendedesign och hjärnforskning för att öka chanserna att styra ett visst beteende.

Triggar ofta våra känslostyrda beteenden

De digitala tjänsterna vill öka chanserna att styra vår uppmärksamhet, tid och våra beteenden. Det gör de genom att ta hänsyn till hur hjärnans evolutionära utveckling gör oss särskilt sårbara för exempelvis innehåll som triggar vår nyfikenhet, våra rädslor och sug efter belöningar. De områden i hjärnan som svarar på dessa triggers är till stor del känslostyrda och kan därför vara svåra att styra över. Det är därför vi ibland upplever att vi har svårt att kontrollera vårt användande av vissa digitala appar. När vi är mitt i scrollandet har flödet ofta triggat både vår nyfikenhet om vad som kommer med nästa svep med fingret och vår rädsla för att missa något spännande. Då kan det vara svårt att sluta när vi kanske vill eller behöver.

Belöningar kan göra det svårare att sluta

Vi kan känna likadant om vi befinner oss i ett spel som konstant skapar lagom nivå av utmaning, vilket skapar en känsla av kontroll och självbestämmande. Det gör oss motiverade att fortsätta. Vi får också belöningar för att fortsätta. Till exempel gör ranking, poäng och streaks det svårare att avsluta. Vi kan till exempel få dubbla pop-up-frågor om vi verkligen vill avsluta, och förlora poängen vi annars fått om vi bara betalade för ett extra liv. Med andra ord finns det inbyggda mekanismer som är designade för att uppmuntra ett ökat användande. De här mekanismerna är svåra för de allra flesta att värja sig mot, men vissa har ytterligare sårbarheter som gör att det kan vara extra svårt att stå emot. Detta kan leda till ett beroendemässigt användande av digitala medier. Att känna till hur digitala medier funkar och hur de påverkar oss gör det lättare att ta makten över vårt användande och göra hälsosamma val.

Läs mer

Tips för att hitta hållbara skärmvanor

En av tre tycker att det är svårt att sätta ord på känslor

En man och en kvinna sitter vid ett bord, framför dem står kaffekoppar och varsin bulle

Många tycker att det kan vara svårt att sätta ord på känslor. I en enkätundersökning som Folkhälsomyndigheten låtit göra svarade en av tre personer att de upplever att det är ganska eller mycket svårt att sätta ord på känslor. Fler män än kvinnor svarade att de tycker det är svårt.

Att berätta kan vara ett första steg mot att må bättre

Att kunna berätta om sina känslor gör det lättare att bygga nära relationer och lösa konflikter, men också att bli sedd och förstådd. Det är ofta ett första steg mot att själv må bättre. Det kan vara skönt att någon lyssnar på en även om det inte förändrar en situation som är svår. 

Att förstå sina känslor är inte helt enkelt. Kanske blir du förbannad på en kompis utan att veta varför. Kanske bär du på en rädsla som du inte vet var den kommer ifrån. Ibland kan ledsenhet dyka upp som ilska. Känslan blir begriplig först när man tar det lugnt och funderar på hur det känns inuti och varför man reagerar som man gör. Andra gånger får man acceptera att känslan finns där, utan att det går att förklara varför.

Sätt ord på det du känner

Du kan öva dig på att sätta ord på det du känner. Läs mer här:

Prata med någon om hur du du mår

Om du mår dåligt

Alla mår dåligt ibland, och det är en naturlig del av livet. Oftast går den känslan över men ibland kan du behöva stöd eller hjälp för att må bättre. Här kan du läsa om vad du själv kan göra och vart du kan vända dig när du behöver hjälp.

En ung kille vilar kinden på en Golden retriver

Foto: Maja Brand

Om det är akut

Mår du väldigt dåligt och tänker att livet inte är värt att leva? Har du tankar eller planer på att ta ditt liv? Då ska du inte hålla det för dig själv. Du behöver prata med någon som du har förtroende för, söka vård eller kontakta en stödjour. Det är vanligt med självmordstankar och det finns bra hjälp att få.

Ring genast 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning om du mår väldigt dåligt eller funderar på att ta ditt liv.

Det är okej att må dåligt ibland

Alla har dåliga dagar och ibland beror det på att livet helt enkelt är jobbigt just nu. Det handlar inte alltid om psykisk ohälsa som man behöver söka hjälp för, utan ofta mår man bättre efter ett tag. Många klarar sig med hjälp och stöd från familj och vänner eller kan själva göra saker för att må bättre. Det kan exempelvis hjälpa att prata om hur man mår, sova ordentligt, äta bra och röra på sig.

Om de dåliga dagarna blir fler än de bra dagarna är det viktigt att prata med någon och kanske söka hjälp. Det gäller också om du mår så dåligt att det påverkar vardagen och du har svårt att till exempel klara av jobbet, skolan eller träffa vänner. Försök då att prata med någon som lyssnar. Det kan vara någon i familjen, en vän eller någon annan som du känner förtroende för. Om du hellre pratar med någon utomstående finns det flera organisationer som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl.

Om du mår mycket dåligt

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du mår mycket dåligt. Det gäller även om du har ångest eller har känt dig nedstämd under en längre tid. Om du är under 25 år kan du även kontakta en ungdomsmottagning, och går du i skolan kan du få hjälp av skolsköterskan eller skolkuratorn. Om du är osäker kan du ringa 1177 så guidar de dig vidare till rätt stöd eller vård.

Här kan du få stöd om du mår dåligt

Mer information om psykisk hälsa, vad du kan göra för att må bättre och var du kan få hjälp:

Stöd till barn och unga som mår dåligt

Stöd om någon har självmordstankar

Quiz
Vad vet du om välbefinnande?
Quiz

Vad vet du om välbefinnande?

Här kommer fyra frågor om välbefinnande. När du är färdig med quizet så sparar vi inte dina svar.

Quiz
Vad vet du om välbefinnande?
Fråga 1 av 4:
Hur stor del av befolkningen uppger att de har ett gott välbefinnande?
Quiz
Vad vet du om välbefinnande?
Fråga 2 av 4:
Är det fler yngre eller fler äldre personer som uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande?
Quiz
Vad vet du om välbefinnande?
Fråga 3 av 4:
Kan man både känna välbefinnande och ha psykiska besvär samtidigt?
Quiz
Vad vet du om välbefinnande?
Fråga 4 av 4:
Välbefinnande är detsamma som är må bra psykiskt.
Quiz
Vad vet du om välbefinnande?
Resultat
Bra jobbat! Du kan redan en hel del om välbefinnande, men klicka nedan så kan du lära dig ännu mer om hur vi mår i Sverige.
Inte alla rätt denna gång, men det betyder bara att du har möjlighet att lära dig mer! Klicka nedan för att läsa mer om hur vi mår i Sverige.
En äldre man står omgiven av en blommande buske.

Prata med någon om hur du mår

Försök att prata med någon om hur du mår och känner. Att sätta ord på känslorna kan hjälpa dig att förstå dig själv, och ofta känns det bättre efteråt.

Läs mer
Två tjejer lutar sig mot varandra utomhus, delvis insvepta under en filt.

Att stötta någon som mår dåligt

Vad kan du göra för att hjälpa andra att må bättre? Du behöver inte vara expert på psykisk hälsa för att kunna stötta någon som mår dåligt.

Läs mer

Det handlar om dig, så vad vill du veta mer om?